Aftonbladet – 13 maj 1844, sida 3

T:ufvar, kan man säga, finnas icke, ty här kan man lägga ut sin hela egendom på vägen, och ingen rör den. Detta hade jag äfven tillfälle att se i Millwaukee: många hade lakan och linne ute till blekning hela nätter på gårdarne; inga portar eller stängsel, utan öppet på alla sidor, men ingenting togs bort, ehuru der gingo Indianer, emigranter och flere andra menniskor, som drefvo omkring. Så äfven här ute på landet; de fleste ha ej lås för sina dörrar, och om söndagarne händer det, att de gå alla från bemmet. Innan vi fingo vår stuga färdig, hade vi våra saker ute under bar himmel flere veckor, men inzenting förkom. Under resan var logis uti hamnarne ganska dyrt. Ju flere Europeer hitkomma, och ju större upplysning, desto semre biir folket. Amerikanparn är, efter hvad jag funnit, ganska hygglig, ehuru han väl torde ha just att förtjena på emigranterne. Amerikanska fruntimmerna äro i allmänhet mycket hyggliga och synnerligen propra. Vi arbeta och sträfva på allt sätt: vi söka genom handarbeten och all möjlig sorts industri förtjena något, intilldess der nyodlade jorden kan hinna gifva akastning. Sålunda dra vi vårt lif fram och finna ss, som äro vane vid arbete och tarflighet, rätt lyckliga. Men i fall mina vänner skulle önska ett råd, sä vore det mitt välmenta, att ingen bör gifva sig af hit under förhoppningen att, som man säger, skära cu!d med täljknifvar; men med svett och möda förvärfvas ett nödtorftigt uppehällee — — — — I den trakt, der vi bo, har bildat sig en hel krets af Nordboer, Svenskar, Danskar och Norrmän. Förtroligt umgås medlemmarne af alla dessa nationer; också gör likheten både i språk och i religionsbekännelse, att vi mycket närma oss till hvarandra. Ena söndriog kan möjligen uppstå i sistnämnde hänseende, emedan många äro benägne att ingå i den episkopala kyrkan och sålunda sammansmälta till en gemensam församling; men vi Svenskar komma visserligen icke att gå in på ett sådant affall från den troslåra, som för oss är lika helig och dyrbar, hvarhelst vi vistas på jorden. I våra tankar ege vi derigenom ett högre, fast och innerligt föreningsband med våra vänner och anhöriga på andra sidan verlds bafvet, och denna trohet följer oss till grafven. (Corresp.) TEESE