(07 KALMARE-UNION SPÖKAR. Att det skulle gå sådana mnotabiliteter, som Svenska Minerva och Svenska Biet i magen, att prof. Atierbom i Upsala offentligen byllat den ,Skandinaviska ideen,, kunde man lätt begripa; men att de genom den mention, som Hr A:s skrift erhöll i Aftonbladet, skulle Jåta förleda sig ända till att begå ett af de största historiska blunder, var likväl knappt att förvänta. Dessa begge publicistiska kolleger hafva nemligen det etourderiet, att vilia låta sina läsare förstå, huru!edes dena Skandinaviska frågan utgör ingenting annat än en Kalmar Union: hvarföre, då denna naturligtvis för hvarje Svensk står i en ganska förhbatlig dager, Minerva och Bet hoppas, att den nu omtalade Unions-ideen, Studentfärden och allt dermed i ssmmanhang stående måtte komma att blifva oss alla lisa vedervärdigt som Kalmare-Unionen sjel. Då sådant ej kan förtjena något allvarsamt svar, nöja vi oss med, att till de begge värde kollegernes betraktande blott öfverlemna följande korta unkter: 4) Aftonbladet, likasom Hr Atterbom, hafva tydligen sagt, att ingen förening emellan Sverige och Danmark, såsom en stat under en Konung, nu kan komma i fråga. Det begripliga skälet är, att hvardera riket för närvarande har sin egen dynasti. 2) Det skadliga och afskyvärda i Kalmare union låg alldeles icke deruti, att det var en union de begge rikena emellan, utan i det sätt, hvarpå den union, som fått sitt namn af Kalmar, tillvägabragtes. Den var en följd af underkufning och icke af fritt ingången förening, med bibehållande och respektersnde af hvardera rikets lagar. Skulle således en tidpunkt inträffa, då en nordisk uniop emelian folken sjelfva för sig går, så har detta lika litet att skaffa med Kalmare union, som med förbistringen i Babel. 3) Kalmsare union egde ej blott rum emellan Sverige och Danmark, utan äfven emellan Sverige och Norrige. MHvarföre bafva då icke de begge värda pubiicisterna redan långt för delta fallit på den Lusa iden, att kalla Sveriges och Norges förening, som varit till i 30 år, ett stycke Kalmare union? De skulle hafva kunnat göra det med lika mycket, d. v. s. Jika litet skäl, som att gilva denna förhatliga benämning åt en i tidernas Jingd möjligen inträffande union emellan Danmark och Sverige, jemte Norrige, som redan in: gått på saken. Men man har ej kunnat gör: detta, eraedan inga olyckor, inga ohyggligheter ingenting jemnförbart med Kalmare union visa sig af Norcises förening med Sverige under e? Konung. Lika litet fasansfullt skall följa al de andra unionen; det vet Minerva Jika väl son Biet, och Biet lika väl som Minerva. Men d hafva sina enskilda, lätt begripliga orsaker, at söka frambringa några enfaldiga farhågor å dett håll, för att lägga hinder i vägen för en lyek: som skulle försäkra Nordens sjelfständighet oci göra Minervas likasom Biets ultramarinska patro ver ett temligen svårt streck öfver räkninget yo Lå MORIANEN. TIDSBILDER, BÖRJADE P. FÄSTNINGEN. SJETTE och SISTA DELEN. mm oo set — Tidzhildernac långa calleri. son