Aftonbladet – 7 maj 1844, sida 1

EMIGRANTERNE ). AF FREDRIKA LOHMAN. Rummet var antikt, likväl, som det tycktes, alldeles inredt för ett fruntimmer. En stor silfvertoilett på ett bord med broderade omhängen, vaser, med konstgjorda, bleknade blommor, höga speglar och en vacker frescomålning i taket utgjorde dess prydnader. Hvem har bodt här?) frågade Constance den gamle kammartjenaren. Fru grefvinnan, ers nåds fru moder, när vi fordom vistades bär. svarade han, i det han ställde de tunga stakarne ifrån sig, och ville lemna rummet med: en djup bugning. Vänta ett ögonblick, Dammartin. sade QConstance med darrande röst; ,jag måste göra er en fråga. Vet ni någonting om min systers öde? Jag ber tusen gånger om förlåtelse, madame, svarade Dammartin halfhögt, hvad kan jag vet: derom? Och i händelse jag tillfälligtvis fått vetz något, skulle det väl anstå mig, att tala derom! Tvifla icke på min undergifvenhet för er öaskan. fru grefvinna, men herr grefven har Jagt ett banc på min tunga, och jag är en gammal trozen tje nare.n Jag vill icke förleda er till olydnad, svarad Constance, men ni har så ofta sett våra barnsli ga lekar och fägnat er åt vår ungdomsvänskap Kan ni icke fatta, huru mitt hjerta längtar efte underrättelser om henne? Och min far vågar ja icke fråga.n ; ) Se Aftonbladet 2 104.