RANN nns n RER — —K— skäl för sig. Forgues skrifver äfven i Charivari al lahandå. små. gemenheter och-lemnar deremellan ti då större revyerna mera genomförda litterära upp satser, hvilka alltid äga värde både i sak oc stil. Hans större arbete: Petites miseres de I vie humaine,, illustreradt med trädsnitt af Grand ville, har gjort mycken lycka. Theophile Gaultier i La Presse saknar icke geni men hans stil är alldeles oskapligt tillkonstlad och han är nästan lika famös för sina otalig gammaldagsord och rococo-fraser, som för sit absaloniska, långa svarta hår. Han behandlar fö öfrigt litteratur, musik, teater, allt med samm: kaväaljeriska småförnämhet och nästan med samm; lyckliga frihet från allt lärdt pedauteriv, son vännen Jules Janin. Han har för öfrigt utgifvi diverse högst romantiska romaner och någr: volymer icke mindre romantiska poesier. Charles de Bernard leranar i Journal des Då bats allehanda noveller, hvilka, ehuru tadlade fö, en viss vårdslöshet i stilen, likväl alltid äro pi kant skrifna och skickligt hopsatta, hvilken sed are egenskap gör, att de med synnerlig förde åta omarbeta sig till teaterstycken. Det är er örfattare med rik uppfinningsförmåga och betydig nesprit. i Hippolyte Lucas är Siecies recensent på stat. dan har en lätt penna, men hans artiklar äga ör öfrigt intet synnerligt innehåll, utan röra sig ned alldagliga, genomtröskade fraser. La Presse har på sednare åren: särdeles vinnagt sig om sin följetong. Utom den ofvannämnle Gautier, skrifva der Henri Berthoud, som är n intressant berättare och hvars flamländska saor och noveller isynnerhet vunnit ofantligt bi