Aftonbladet – 25 april 1844, sida 1

ETT GIFTERMÅL PÅ GÄLDSTUGAN. Lady C var på sin tid en af de mest firad damerna i London, först och främst för sin skön hets skull, för det åndra för sina genialiska infall och för det tredje för sina ännu mer genialisk: skulder. Hon förtröstade i den sista punkten pi sin tillkommande rika gemål, och att denne ickt kufide undgå att anmäla sig, var hon fast öfver tygad vid åtankan af sin skönhet. Endast en sak hade hon förgätit: detta någof, som sköna qvin nor så lätt öfverse, nemligen att skönheten vara! endast så länge man är ung. Hon bildade alltså sina anspråk efter sina tillbedjares smicker, oct dessa voro temligen högsväfvande. Imedlertid had åren gått och hon befann sig, innan hon visst ordet af, vid en för ett fruntimmer ominös ålde) — 28 år — men ännu hade icke någon man an: milt sig. Hoppet förblef likväl trognare än smick. rarnes hopp; ladyn: lefde i den fasta öfvertygelsen att hennes skönhet ännu alltid var den gamla, un der det man också allmänt kallade henne för er gammal skönhet. Under denna omständighet fant Ladyn en morgon, då hon vaknade, den upptäck ten, att hon hade ännu blott fem tusen pund förmögenhet qvar, men dertill femti tusen pund skulder. Om åftonen efter denna fatala. upptäck satt hon, trotts sitt snille och sin skönhet, p Londons gäldstuga, med den utsigten, att henne vistelse i detta nya logisborde blifva något lång varig: och tråkig. Vid den tiden hvarom talet är, läto alla ladie i:Newgate (bysättningsbäktet) kläda sig i håret a husets, hårlrisör, hvilken. på en gåne: var del skickligaste håroch skäggfrisör i London, mel