Aftonbladet – 19 april 1844, sida 3

liggande orfer sammanströmmat. Der inburos kistorna i kyrkan, och sedan de blifvit nedsatta framför ältaret, höll dervarande kyrkoherde ett tal, som ända till tårar rörde de fleste åhörarne. Mest upprörd syptes likväl matrosen Nyborg, som säkert i sitt aflägspa fädernesland skall förtälja om det deltagande, hans landsmäns olycka rönte af invånarne på de kuster, som sköljas af samma haf, hvars vågor bryta sig mot hans eget hemlands stränder. — Eiter talets slut fortsattes tåget till den närbelägna kyrkogården, hvarest 2:ne grafvar emottogo kistorna. Sedan dervarande kantor tillika med skolungdomen sjungit ännu en säng och kyrkoherden uttalat välsignelsen, slutades sorgefesten. Den siderkudde, som, smyckad med 92:ne svenska flaggor, prydt kaptenens likkista, och på hvilken alla de förolyckades namn voro anbragte, förvaras i Germaus kyrka, och länge skall säkert minnet af denna händelse foruefva bland invånarne i dessa trakter,. De drunknade och på omförmälta sätt begrafoe personer voro skepparen (kaptenen) Rasmus Jönsson, hemma här i staden, styrmannen Matbias Bolin från Wiken, matroserva J. Fr. Broberg från Stockholm, Lars Backman från Bohus län och L. P. Welin fr. Wiken, jungmannen 8. Svensson fr. Kullen sämt konstapeln Carl Hammar fr. Hefsiogborg. (H. P.)