En grafvens tystnad herrskar i salen; — ingen svarar. — Stackars Djurberg! Freeses poetiska arbeten; vackert band! pustade kamereraren. Två riksdaler! Två riksdalerl svarade echot. En och trettiotvå! Ea och sexton! — Bjuder ingen? En riksdaler! ljöd en klangfull röst. Och två skilling!, snöflade det i hörnet. En och två! Bjuder ingen mer? Och tolfl, vidtog den första stämman. En och tretton!s snöflade det åter. En och tjugofyralx Och tjugofem!p Två riksdaler! Första, andra och tredje gången. Två riksdaler! Klubban föll. Och en skillingl mumlade snöflaren; men för sent! Namnet ? frågade kommissarien. Berg! klingade den vackra rösten, och fram till afstängningen armbågade sig en krushårig yngling, af hvilkens, med lyror broderade, frackkrage man kunde se att ban var student. Kan jag få uttaga boken?x Cerberus, eller vaktmästaren, — ta icke illa opp! — emottog lösenyckeln från krusbufvudets plånbok och lemnade i dess ställe Freeses melankoliska qväden. — Men tyst! Ljuder ej der en röst? — Jol! Numro trehundratre! Das Mineralische Gluten, doppelter Sechlangenstab, Mercurius Philosophorum. Ea riksdaler! ropade en grof röst. Klubban föll och köparen framträdde, i likhet med sin föregångare, till skranket. Det var en