Aftonbladet – 18 april 1844, sida 2

Mr fm I het hade dock öfverväldigat det sjuttioåriga bjerlat. Då jag nu hos honom betraktade en målning, som föreställde hans segerintåg i Köpenbamn, sade han med vek stämma: jag skulle känna mig stolt Öiver det der, om jag blott viste, att jag förtjenade fjerdedelen af-så mycken sodhetp. Jag frågade honom, om ban vidare ämnade sig till Rom. Annu en gång måste jag dit, och sedan bem att sluta mitt långa arbete — der jag började det. Ni förstår ej, hvad det är för en olycka att, som jag, ega tvenne fädernesland, och älska dem båda. På ena stället vinkar mig ett kärt fordom, vinka mig alla mina barndomsminnen, såsom huldsaliga englar, dem jag öfvergifvit, för att, vinna ära, och nu miste jag godtgöra min förseelse, komma tillbaka och dö hos dem. På andra stället vinkar mig en varm: sol, ett leende paradis, der jag diktat ut mitt lif och varit Jycklig. Och han: for till sitt paradis, som yppigt och förföriskt blottade alla bebag för älsklingen; utbredde sin blomstermatta för hans fötter; lät sina rosor dofta och sina näktergalar sjunga, sin sol lysa för honom; omsnärjde honom mea alla diktens under, det ena skönare än det andra, endast för att fästa honom ständigt qvar vid sitt svärmande och glödande bröst. ; Förgäfves! Med tårar i sina förklarade ögon bjöd Thorwaldsen den vackra bedjerskan farväl, lemnade Hesperien och återvände till Danmärk, för att der finna — kärlek och. engraf. —LSRK VIKEN — I Frankrike finne: en ung. man, vid namn Henri Mondeuxs, som offentligen. visar sin utomordentliga förmåga att lösa arithmetiska frågor genom räkniog i hufvudet. Vid ett sådant tillfälle ådagalade han nyligen, att de torra siffeorna icke alltid utesluta qvickhet. En person frågade honom nemligen, huru mycket 3 g:r 4 gör. — Om man lägger er person till ändan, min herre, s så gör det 120, svarade Mondeux genast,