Aftonbladet – 12 april 1844, sida 1

embeten och tjenster få se en ärftlig embetsmannaklass uppkomma i det Nygrekiska konungariket. STOCKHOLM den 12 April De på förmiddagen ankomna utländska poster medfördae tidningar från Paris af den 54 Mors, från London af den 4, samt från Hamburg af d. 53 dennes. FRANKRIKE. Å Prinsessan al Sachsen-Koburg Gotha blef den 28 Mars förlöst med er son, som följande dagen döptes i Tuilerierna, i hela kongl. familjens öfvervaro, af erkebiskopen i Paris, och fick namnen: Philippe Ferdinand Marie m. m. Garnier Pagås förslag om räntenedsättningen hade blifvit af byråerna tillstyrkt till upptagande, och ministören har ej yttrat sig emot sjelfva saken, men väl att den ansåg nog tidigt att nu upptaga densamma. Det är nu åter i fråga att återställa Emir-Beschir, Drusernas fordne höfding, i sn myndighet. Erkebiskopen Murad af Laod:cea, som är Maroniternas andliga öfverbufvuä, har ankommit till Pais, med fullmakt från alla Drusernas stammar, att söka utverka en sådan förändring, och franska kabinettet har lofvat understödja deras begäran hos de engelska och österrikiska. Konung Ludvig Filip bar bjudit prins Albert att på sin hemresa till London, ifrån SachsenKoburg, taga vägen öfver Paris. : Aldrig lärer man sett så många Engelsmän i Paris, som i denna tid. Engelska missionen påtecknar 4 till 500 pass dagligen. : Baron Pasquier var åter tillfrisknad. I anledning af Hr Martin de Nords och Villemains täta konferenser med konungen samt flera inflytelserika prelaters besök i Tuilerierna, tror man att fråga nu på allvar är att göra slut på striden emellan prelaterna och universitetet, hvilken ännu fortfar med stor bitterhet. Ifrån Algier skrifves, att den stora expedition, som skall afgå under marskalk Bugeauds eget befäl emot öster, utrustas med all möjlig skyndsamhet. Till denna koloni hade under loppet af år 4843, på franska statens bekostnad, ankommit 14,457 personer, hvaraf 12,670 Fransmän och resten utlänningar, mest från Irland, Schweitz, Baden, Bäz jern och Preussen. Af Fransmän hade de flesta ankommit från Rhen-departementet. SPANIEN. Ifrån Madrid berättas: Oaktadt den temligen kalla väderleken var en stor del af befolkningen på benen, den 23 Mars, vid enkedrottningens intåg. Unga, rikt klädda, flickor dansade drottningen till mötes, och strödde blommor på hennes väg. De tidningar, som få utgilvas, voro tryckta på färgadt papper med guldoch bronztryck, och deras första sidor uppfyllda med sonnetter och oder till H. Maj:t. -På den koöngl. familjens väg uppkastades dufvor med deviser om halsen. Hela staden var illuminerad, och franska ministerhuset var isynnerhet utmärkt ekläreradt. De följande dagarne voro endast egnade till fester; men man väntade snart att få se en förändring inträda i de politiska sakerna. Landets förklarande i krigstillstånd sades skola upphöra, och Cortes upplösas. I alla tal hade den mest servila anda radt; ordet konstitution hade ej ens uttalats. Enligt telegrafdepech, som medfört Underrättelser från Madrid af: d. 27 Mars; rskulleoCarthagena hafva gifvit sig på nåd och ohåd. Hr Arguelles hade blifvit begrafven d. 25 Mars. Drottning Maria Christina har derigenom en fiende mindre; ty denne. Spaniens Lafayette dolde aldrig sitt djupa förakt för henne och prinsessan Carlotta. Huset Salamanca hade inropat på auktion hela tobaks-monopolet för 400 millioner realer. PORTUGAL. I Lissabon fortforo arresteringar och busvisitationer, och äfven några pärer och deputerade hade blifvit träffade deraf, ibland andra grefve Taipa och exministern Aguias. En adress har blifvit afgilfven till drottningen, hvari hon uppmanas att afskeda ministern Costa Cabral. Den 23 Mars skulle belägringsartilleriet ankomma framför Almeida, och man trodde ej att de dåliga fästningsverken skulle tillåta insurgenterna att länge försvara sig. Alltsedan den 44 hade general Vallongo innehaft en ställning framför staden, som hirdrat tillförsel för desamma. Imedlertid synas regeringens generaler föga kunna förlita sig på sina egna trupper. j STORBRITANNIEN. Parlamentet hade för påsklerierne inställt sina sessioner, ifrån d. 2 till d. 435 dennes. Innan delta skedde, förekom i underhuset en motion af herr Ewart, att upphäfva importtullen på alla råämnen för fabrikerne och på lifsmedel. Skattkammarkanslern bestred motionen, hufvu financiella skäl, emedan dess a göra en så ansenlig bresch i statsinkomstern?s Förslaget förkastades med 88 röster emot 24. Standard haorättar nus. ss oa oo FAd dsakligen ur ntagande skulle