Aftonbladet – 9 april 1844, sida 3

skolorna äro öppna, brinnande och enthusiastisk republikaner. Vid alla tillfällen visa dessa eleve sitt hat emot Julidynastien. Då Ministeren ogil lade amiral Dupetit Thouars våldsammå förfarar de i Söderhafvet, sköto de tillsamman af sig bandpengar, för att öka den subskription, som d liberala tidningarne börjat för anskaffandet af et svärd till present åt denne sjöofficer: En mäng at dessa elever ingå hvarje år i arragen såson officerare; och häraf kan man förklara orsaken hvarföre officerarne i allmänbet hylla de republi kanska grundsatserna. Men oberäknadt armåeen finnes det en annan talrik klass, som måste anse såsom en integrerande del af Fransyska militär hierarkien — jag menar nationalgardet; och jag ha redan vid många föregående tillfällen yttrat mi om den allmänt kända republikanska sinnesstäm ning, som råder hos denna betydande korps. A bvad jag nu framställt kan man sluta, huru osäke besittningen af thronen är i den nuvarande dynasti ens händer — och, i sanning, för hvilken dynast som helst, som kunde efterträda densamma. Lud vig Filip kan icke med trygghet lita på någor del af armeen, hvilken i monarkiska stater vanligen anses för tronens förnämsta stöd. -Om folket i Paris i morgondag gjorde uppror emot honom, så skulle det endast möta föga motstånd från soldaternes sida, om det ens blefve något Kriget i Afrika har icke bidragit att göra konungen mera omtyckt af armåen, och ett regemente anser det såsom en bestraffning, då det blir kommenderadt till Algier, dit man också verkligen skickar de soldater, som öppet visat sig motspänstiga. De segrar, som vinnas öfver de arabiska stammarna, anses icke såsom rälta målet för franska vapnens ära; och de ständigt fyllda mililärbospitalerna i Afrika göra det föga lockanle för soldaten, att söka ett litet rykte i denna rakt af jorden. För att i få ord sammanfatta vad jag sagt: — missnöje råder inom franska rmeen, hemliga sällskap, byllande republikanska rundsatser, finnas inom densamma till en frukansvärd omfattning, och Ludvig Filip skulle, i ändelse af en revolution, icke kunna påräkna ågon kraftig hjelp af sina 400,000 ständiga soljater och sin million nationalgardister. — Den sedaste valförrättningen i Marseille visade ett högst tillbörligt försök af ministeren, att utöfva ett agligt inflytande. Legitimisten herr Berryer hade Ua utsigter för sig, att der blifva vald till. deuterad; en telagrafdepech afgick derföre från aris till autoriteterne i Marseille, med tilikänagilfvande att det var regeringens afsigt, att beilja 20,099,000 francs till förbättring af hamnen erstädes. Denna underrättelse anslogs på knuarne af stadshuset i Marseille morgonen samma az, som valet skulle ske; och fastän herr Beryer dervid segrade, så minskade dock detta nep från regeringens sida ansenligt den majoriet, han förut haft, då han blifvit vald till deuterad. — Polisprefekten i Paris sammankallade ir några dagar sedan de förnämste der boende olske och italienske flyktingar, och underrättade em, att om de begagnade sitt inflytande eller n förmögenhet, för att genom agenter i Italien eforåra revolutionära rörelser, så skulle de geast blifva förvista från Frankrike. Detta steg ar blifvit taget i följd af en framställning å på!ens vägnar till franska kabinettet, att repubilianska tänkesätt till den grad utbredde sig i Itaen i allmänhet och i Kyrkostaten isynnerhet, t hela halfön Botades af en revolutionär omVäLning)