Ttillräckligt kända; men uti den, enligt St:ndernas Tbeslut, utgifna Samling af s mma R:k-dags KonIstitutiops-Utskotts Betänkaåde och iörslag angåTende National-representationens ombildnivg, jemte de yttranden, som af Allmogens ombud deroöfver lafgåfvos, hvaraf exemplar till hvarje kyrka i riI ket blifvit afsände och, efter hvad förmodas hör, 5laf dess presterskap Eder tillhandahålve, skolen I YIbland annat finna utredt och ådagslagdt: dels att -Ide, genom fördelningen och beslutande rättens lutöfning i fyra serskilda Stånd vid R:ksdagarne luppkomne olika intressen, hviika l:kasom sam-. Imanväxt med förhandlingarna, varit och äro de I sannskyldiga orsakerna till den förvirring, den oro Toch split, som så ofta dervid wvarit rådande; att I dessa orsaker förhindrat enigbet och öfverensstämI mese Stånden emel!an, semt gjort följderna af I våra riksdagar så föga båtsnde, serdeles för det I Stånd, som i planers uppgörande varit så underJlögset, dels att de hvarandra motsatta anspråk loch meningar, som bäraf uppstått, till en stor del I vållat det dröjsmål och den obeslutsamhet, som Jå Regeringens sida så ofta försports att bekräfta Ide ändtligen tillvägabragta besluten; samt att detIta sätt för R:ksde;s-ärencernas behandling, dess;Iförutan af en mängd omgånger och tryckande YI former besväradt, äfven förorsakat den långsamI het, hvaröfver landet länge-hlasat så:om medförande en tidsutdrägt och kostnad, båge för det tlallmänna och för riksdagsmännens 2flöning, som fallit detsamma allt för tung. Vidare och som Jen följd häraf, bafven J, och serdeles de äldre af Eder, haft tillfälle erfara, att oaktadt Edra ombud redligen framburit Eder anhållan om lättnad i Jordbrukets bördor och en billig jemkning i fördelningen och utgörandet deral, eiler om mera frihet i näringsväg, så hafva dessa framställningar dock sällan haft önskad verkan, och sådant af den orsak, att en stor del ledamöter inom de 2:ne s. k. första Riksstånden nästanvaltid byst en motsatt tanka om landets belägenhet och förmåga att utgöra skatterna, förklårat att folkets ombud icke en gång ägde att förordna om deras förändring utan Konungamagtens sanction, samt gynnat stadganden, de der ofta förlamaät den nyttigare verksamheten hos de klasser, som deraf äro mest i behof. Uti ett land, hvarest skatterne icke utgöras efter en fullkomligt rättvis fördelnings-grund, der skall missbelåtenheten bli!va oundviklig och missnöjet en naturlig följd af en stigande upplysning, som för den förförde!ade slutligen. bevisar årbundradens fortsatta orättvisor, samt en på okunhHighbetens bekostnad för långt drifven mannamån vid dessa skatters pålöggande. Om Sverige ägt en representation, som rätt uppfattat denna sanning och sökt göra den gällande, skulle underhbåilet af bela denstående krigshären, kostnaden för landtarmeens Vapenöfningar, åliggandet att unuerhålla landsvägarna i ett glest befolkadt land, skyldigheten att fortskaffa resande mot en ersättnidg, som knappast utgör hälften af besvärets verkliga värde, presterskapets hela underhåll, samt en högst betydlig och de fleste landtmäns alla tillgångar medtagande grundränta, icke kunnat åläggas ensamt innehbafvarne af jorden och serdeles vissa naturer deraf, samt landet, till råga på allt detta, till följd af beväringslager, ändock få lemna sina söner till försvaret. Lägges härtill ytterligare: att en, ofta utan behof och utan urskillning yrkad, förhöjning i de markegångspriser, hvarefter de flesta skatterna utgöras, jamte de prejerier, som deraf föranledas, mårgfaldigt måste öka dessa jordinnebafvares lidanden, -så bör det högeligen beklagas, att beståndsdelar i vår representation finnas, hvilka fortfarande kunnat gynna dylika förbållandep, endast till förmån för vissa förut öfver höfvan framdragna klasser och intressen. Behofvet af en förbättrad representation, genom det anförda redan fullständigt ådagalagdt, kan icke undgå att ännu klarare framstå genom den bekymmersammaä erfarenheten, alt ännu i sednaste tider kränkningen af Svenska folkets i Grundlagen tillförsäkrade sjelfbeskattningsrätt gått ända derhän: att man dels fordrat och verkställt voteringar öfver anslägspröpositionör öch summor, dem Allmozens ombud alldeles förnekat böra utgå, dels kringgått och undvikit dem, som med stöd. af tydlig 1l2g bordt äga rum; För alla dem, som inse hvarthän dylika afsteg kunna leda, bör saken i dess rätta beskaffenhet framställas; och ehuru vi hoppas att dylika missbruk ej mera skola inträffa, är likväl möjligheten deraf under nuvarande former så beklagansvärd, att vi ej kunnat undgå att derå söka fästa den allvarligaste uppmärksamhet: Af denra sanna, fastän korta framställning kunnen J inse halten och beskaffenheten af vår nuvaraade representation, samt bedöma hvad inre värde den ezer. Det bör likväl nämnas: att ganska få af Riksståndens ledamöter yttrat sig för dess bibehållande, utan tvertom flertalet inom hvarje stånd förklarat densamma behöfva förändras; men i fråga om sättet och vilkoren dervid, hafva stånden stannat i högst olika meningar, intilldess det förstärkta KonstitutionsUtskottet, med Rikets IStänders rätt, derom afgjorde, på Sitt nu skall förmälas. Bestämmelserna i det nya Val-lags och representations-förslaget innehålla bufvudsakligen följende. Till Riksdag välja, samfåldt och utan skillnad mellan stånd och yrken, samt i bestämda valkretsar de valberättigade å Landet genom Electorer el!er Valmän 445 — och Städerna genom direkta val 30 Fullmägtize, hvilka tillsammans hilda dan cå kallada färsta hamuarsan Tal JA