jag sjeliva polismästareplatsen kanhända... och sedan hvem vet... Ea excellent affär! Och precist klockan ett inträdde sennor eseribano Mathias Tordeos i sitt arbetsrum, för att vänta på Corvedo, hvilken alltid var mycket noggrann om tiden. Affären hade blifvit uppgjord med de begge tjenstemännen på de vilkor Corvedo bestämdt, och denne underrättade härom general Raymond samt bad honom precist klockan nio Lördagsaftonen vara sig till möte på ett ställe ungefär fembundra steg från fängelset. Allt var i ordning på den utsatta tiden. S3kreteraren hade, som en samvetsgrann skälm spelt sin rol: befallning till förhöret, undertecknad al honom och krigsauditören, som fått sig uppdraget att vara åklagare hos kommissionen, hade blifvit tillställd fångvaktaren. Polisunderintendenten hade å sin sida gifvit sennor Mathias sina upplysningar, för att framföras till Corvedo och denne, utrustad med den utiofvade summa han skulle lemna åt den garele escribano, väntade kl. precist nio, på sin post, uppktrupen under en utbygd regnskärm för en salubod, vid en trång gata kallad bödelsgatan, ej långt från ingången till fängelset Carcel de Corte. Icke långt från detta ställe afbidade general Raymond med orolig fruktan utgången af äfventyret. Klockan half tio kom polistjenstemannen ensam och vexlade halfbögt några ord med Corvedo, och försvann straxt derpå genom fängelseporten, hvarifrån ban inom kort åter utkom i spetsen för en eskort algvasiler, midt emellan hvilka vandrade en fånge. Corvedo gaf signal åt sina kamrater,