Aftonbladet – 3 april 1844, sida 1

NEGRON). AF HENRI BONNIAIS. XII Eiter detta tröstlösa samtal med markisen återvände generalen långsamt till sin boning, då han hastigt såg en gammal Fransiskanermunk, som länge följt honom i spåren, närma sig. Den andliges hvita hår och skägg, hans lutande kropp, hans mödosamma och staplande gång, allt bos honom häntydde på en ålder af åtti år, och det var med bruten röst, helt och hållet i harmoni med hans yttre skröplighet, som han bad generalen om ett enskildt samtal. Då de bexge gubbarne voro ensamme, framlemnade Fransiskarermunken till generalen ett bref, som denne till sin stora förvåning fann vara ett bref från sin systerson, hvilket denne skrifvit före sin förflyttning från Lerida till Madrid. Men hans förvåning blef ännu större, då han kastade sina blickar på den okände gubben; munken hade förvandlat Sig i en ung man med smärt vext, svart hår och skägg, och med gördeln garnerad af et par pistoler och en lång katalonsk knif. Denna hastiga metamorfos hade försiggått i ett ögonblick Lksom genom en förtrollning. — Corvedo!ll — Ja, herr general. Jag har af detta bref som jag fann elter er i skogen, blifvit underrätta om ändamålet med er resa och jag har kommi hit för att erbjuda en Vv tjenst. : ! — Och hur tror du dig kunna va i i tig i detta ögonblick? ma mig nyt ) Se Aftonbladet 6 69, 70, 71, 72, 75 och 76,