Aftonbladet – 30 mars 1844, sida 3

för hvilken kejsaren beviljat ett understöd af 41000 Rubel Silfver, har Mag. Castrån oafbrutet, ehuru under mångfaldiga svårigheter, försakelser och lidanden, ullöljt, så att han genomvadrat alla de trakter, som af Samojeder bebos i Europa, äfvensom han med Sy:jänerne och deras språk gjort en så nära bekantskap, att han deröfver författat en Grammatik, hvilken som bäst lärer vara underkastad kejserliga vetenskaps-akad miens granskning. Efter otroliga strapatser kom Mag. C. i sistl. Novemher månad ändtligen, öfver Ural, till Ohdorsk, der ban ännu i medlet af Januari uppeböll sig. Der har han ock fåt emottaga det af honom efterlängtade uppdraget, att ytterligare fortsätta sin resa inom Siberien. I vetenskaps-akademiens session den 42 (24) Jan. föredrog coll.-rådet Sjögren en af bonom uppgjord instruktion för Mag. C:s resa, och den blet äfven al akademien godkand. Till följe deraf bör han göra Obdorsk till sin utgångspunkt, och på det noggrannaste undersöka de, mellan Siberiens vestra gräns och trakterna vid Jeniscja-fioden, bosatta Samojediska, Ostiakiska och andra med dem beslägtade stammars språk ech lefnadssätt, dock åligger det honom, att åt de linguistiska och historiska forskningarne egna en större uppmärksamhet. Framför allt bör han göra sig bekant med de olika diatekternes inre byggnad, deras orthoepie, formförändringar och syptaktiska förhållanden; dock bör han icke heller försumma att samla så rikhaltiga vokabulärer som möjligt. Likaledes åligger honom att uppteckna folkvisor och ordspråk, samt namn för länder, folkslag, personer och byar eller andra indemska orter, npaturlöremål, berg, floder, sjöar 0. 8. v. I historiskt hänseende bör han uppmärksamt efterforska alla traditioner och sägner, ruiner och minnesvårdar, högar, som blifsit uppkastade såsom grafvar eller för andra ändamål (Kurganer); bvaribland de så mycket omtalade Tschud-grafvarne; der inscriptioner finnas, böra de sorgfälligt kopieras, och isynnerhet gäller detta om de märkvärdiga inskrifter, som skulle vara buggna i klipporna sid Jeniseja, emellan Krasnojarsk och Abakansk, och som fordom bestått af kolorerade figurer, hvilka dock numera äro så urblekta, att de endast efter regn, eller sedan man begjutit dem med vatten, äter blifva synliga. I afseende å landets fysiska beskaffenhet, böra observationer göras, angående klimatet, årstidern:s omvexling, de vanliga tiderna för floders och sjöars tillfrysande och upptinande, de vanligast förekommande sädesslagen och andra användbara växter. I ethnografiskt hänseende bör hufvudsaklig uppmärksamhet fästas vid de serskilda stammarnes kroppsbildning, lefnadssätt, klädedrägt, seder och bruk, deras kulturtillstånd och religiösa meningar, samt i allmänhet allt sådant, som kan bidraga att fullständigt karakterisera deras egenheter. Många af dessa stammar bekänna sig tilt Schamanismen eller äro i allmänhet hedningar: andra kalla sig väl kristna, men iro det endast till namnet, och hos dem blifver så!eles äfven ett öppet fält för mythologiska forskningar.