Aftonbladet – 26 mars 1844, sida 2

PUR MIF Se ——tV— — Höjeste Ret i Norge har, med anledning af Konung Carl XIV:s död och Oscar I:s uppstigande på thronen, under den 44 Mars afgifvit följande adress till H. M. Konungen: Naadigste Konge! Norges Riges Höiesteret vover herved for Deres Moajestet at frembere Bevidnelsen om den dybe og inderlige Sorg, hvoraf vi ved Efterretning om hgisalig Kong Carl Johans Bortgang bleve grebne. Naar en hgi Heltesjel forlader Stögvets Boliger, staae de Gjenlevende nedslagne og bedrövede ved Graven, om de end ikke af ham have modtaget Velgjerninger. Hvor meget mere dybe maa da Veemodsfölelsen vare naar man i den Bortgangne har tabt en uforglemmelig Velgjsrer. Med uskrsmtet Taknemmelighed maa enhver Norges Mand vistnok erkjende, alt den frie Aand, som nu er vandret til Lysets Hjem, fornemmelig bidrog til at grundfeste den frie Forfatning, der nu udgjer Landets Lykke. I mere end en Fjerdedeel af det Seculum förte han med kraftig Haand de forenede Rigers Scepter, varnede om Norges Frihed og Selvstendighed og efter t daadfuldt Helteliv i Lye af Fredens Palmer byggede Landet med Lov. En af de störste Velgjerninger, den Hedengangne har viist Nordens Folk, er imidlertid, at han i Deres Majestet har levendegjort de hgie og edle Felelser, der gjorde ham saa almindelig elsket. Naar vi derfor bringe vor underdanigste Hyldning, Bevidnelsen om vores urokkelige Troskab og vor Lykonskning til Deres Majestets Thronbestigelse, gjöre vi dette: med saameget större Inderlighed, som Norges Folk, ved at have lert Deres Moajestaet at kjende, tillige have lert at kjende hine edle Fslelser og: den Kjerlighed til Norge, som i Deres Majestets Person lader os see vores Trgst og Fremtids ETaab. Maatte den Forklaredes Aand stedse svaeve over Deres Majesteet og velsignende skue ned paa sin Stamme og de forenede Riger. Med dyb ZErefrygt undertegne vi os Deres Majestzets underdanigste og troe Undersaätter.p (Här följa underskrifterna.) H. M. Konungens tillkännagifvande till norska statsrådets protokoll den 8 Mars, angående Konungatiteln, lyder i öfversättning som följer: Likasom Storthinget 4848 ingaf en underdånig adress, hvari den Kongl. titulaturen måtte på det sättet förändras, att Norge blefve nämndt-tramför Sverge på norska mynt och i de dokumenter, som endast angå Norges inre styrelse, så visar ock nådiga resolutionen af den 26 Oktober samma år, att hufvudskälet, hvarföre H. M. högstsalig Konung Carl Johan icke då fann anledning till att gå den sista delen af förenämnde önskan till möte, egentligen var det, att H. M. redan i längre tid begagnat den hittills gällande titulaturen, och derföre fann det mindre passande att göra någon förändring deri, hvaremot Storthingets önskan, hvad myntet angick, sednare blifvit uppfylld. H. M. Konungen, för hvilken nyssnämnde omständighet icke lägger något hinder i vägen för antagande af en annan titulatur, och som finner att Norge, elter sin ställning i unionen; har anspråk på en sådan förändring, befaller derföre nådigst, att den, af H. M. vidlogade nådiga kungörelse om högstdensammes uppstigande på tbroren begagnade titulatur framdeles må begagnas i alla af FH. M. sjelf eller af den norska Regeringen i H. M:s höga namn utfärdade dokumenter, som endast angå Norges inre angelägenheter.