Aftonbladet – 22 mars 1844, sida 3

Veni creator: formler, såsom det synes, uppfun na i ett ödmjukt sinne och af en känsla af vörd nadsfull undergifvenhet för den eviga visheten men i sjelfva verket, sammansattade under ingil velsen af en djerf gudlös tanke: den ena för att gö ra gudomligheten delaktig i menniskornas brot och dårskaper, före deras fullbordande, och der andra, för att förmå henne att dela ansvarighetei för dem som redan äro begångna. Då dessa pre ludier voro slutade, kom presten. närmare til föremålet för sammankomsten. — Mina bröder! utropade han, himlen har : dag gynnat den helige kyrkans och vår högtälskade suveräns sak, och hon har företrädesvis förunnat oss en utmärkt ynnest och om wi visa oss lensamma värdig skall den lilia byn Apuncayo hädanefter hedras af alla hederliga och vältänkande menniskor i konungariket. — Hvad är att göra? frågade åbörarne. — Rättvisa åt detta Belials barn, denne förbannade antekrists soldat, som ännu andas icke långt härifrån. Aren j beredde? — Det äro vil skallade det enhälligt. — Nä väl, hvad förtjenar en Negro? — Döden!... utropade mer än hundra röster på en gång. — Hvad för slags död? — Hängas! Brännas! -— J hafven rätt alla, mina barn; ja, som förrädare mot sin heliga konung förtienar han gal;en; som en helgerånande, Guds och den helige iyrkans fiende, förtjenar han bålets död. Den srymmaste tortyr vore ett mildt straff för en så örhärdad brottsling. Men i betraktande af omöjisheten att pålärga honom alla dessa atraft på en ång, föreslår jag att ängas Åren af samma tanka? — Ja, ja! — Och nir skall det ske? — I dag, i alton! Qu genast! — Hvarest ? i — Här, framför kyrkan! han målte br