1 FURS! och fammantött Negula Cec iP, Nylta nan j förmått uppställa såsom kedjeräkning. Någon regel ör det nya räknesättet får man ej heller. Hvad som meddelas inskränker sig till ett schema, så abstrakt som något ksn vara, af hvilket man bör inhämta skillnaden af analogiernas bildande emellan kedjeoch läpk-räkning, hvarpå följer ett problem, hvars ippgifter uppctällas efter länkräknings-schema, med vifogad anvisning på de frågor, hvilka man skall göra sig, för att få alla saker riktigt uppställda (uträkningen är lika med kedjeräkniagens), och sedan är man ärdig med sin länkräkning. Men någon insigt i sjelfva frågans natur, någon säkerbet att urskilja, hvilka Tågor så kunna behandlas, hvilka uppgifter verkligen böra till utredandet af frågan, kan på detta sätt näpdeligen vinnas. Lärjungen får gripa i högen af uppgifter och hoppara dem, endast frågande om mera eller mindre. Han får ej ens såsom allmän regel uppgifvet, att han i de fall, då svaret mindre utfaller, bör ställa det mindre talet i dividenden, och i motsatt fall det större; denna regel får han sjelf abstrahera af de nio frågorna, om han kan. Till förökande af oredan ingå äfven verkliga misstag isjolfva det exempel (MM 4, sid. 102), hvarigenom länkräknings-schemat skall upplysas och förklaras. Författaren befsttar sig ej med någon proportionslära och utreder ej begreppet om förhållande, men nyttjar dock detta ord flerstädes, och det stundom på sitt eget vis. I det nyssnämnda exemplet ingår äfven den uppgiften. att de sednares (arbetarnes) arbetsförmåga förhåller sig till de förres, som 4 till 5.. Enligt vanligt språkbruk måste detta nu vilja säga, att 5 af de sednare kunna förrätta lika mycket som 4 af de förre, men författaren förklarar det på ett alldeles motsatt sätt och gör äfven sin uppställning derefter. Samma misstag är begånget vid det 10:de exemplet; vid det 29:de nyttjas åter dessa uttryck i riktig mening. För att återkomma til! hufvudfrågan om länkräkningen, så neka vi visserligen icke, att en mängd frågor kunna uppställss på detta sätt, men det bör då åt-! minstone bättre regleras, än förf gjort. En annan fråga är, om någonting derigenom vinnes. Denna länkräkning) är i sielfea verket ingentiog annat än sönderbrytning af sammansatt Regula de Tri, och kan i viss mening förtjena sitt namn, emedan den åtskiljer hvad som ursprungligen bör tillsammans och lå-! ter dessa afbrufna länkar nästan mekaniskt uppradasl, under hvarandra, utan något insedt ssmmanhang. För j bibringandet af en riktig insigt i frågornas natur trol: vi derföre, att den vanliga räkneformen förtjenar företrädet. Hvad sjelfva besväret vid uträkningen angår, så är det vid båda uppställningssätten lika. På länkräkningen fö!jer intresse-räkning. För att få in hvad man vanligen kallar sammansatt intresse-räkning i kedjeräknings-formen, har författaren måst afvika från sitt vanliga förferingssätt och der inrymma äfven sådane termer, som äro sammansatte af flera storheter (se sid. 4142, ex. 2). Med begagnande af denna utväg skulle förf. hava kunnat undvara hela länkräkningen och inrymma alla dithörande frågor i kedjeräkningsformen. Disconto, som. ej annat är än en användning af intresseräkning, bar fått sitt serskilda kapitel, följer så betalnings-terminers reduktion, och derpå, äfven i serskilda afdelningar, tharaoch fustiräkniog. Att återinföra så många serskilda räknesätt, hvilka dock alla uträknas på samma sätt som föregående, lättar åtminstone ej öfversigten för lärjungen. Till detta slag hörer ock den så kallade qvadratoch kubik-räkningen, hvilken ej heller innehåller något egentligen pytt (dylika beräkningar förekommea, såsom rätt är, redan på sorträkning), då den ej vidrör läran om qvadratoch kubik-rötter, hvilken ej i boken afhandlas. Först härefter framställes parträkniog; underligt nog i en lärobok, som framör allt vill vara bpraktisko. Efter ett kapitel om alligationsräkning, hvari bland annat läres, att den sammanblandade massan kallas medelvärde, följer en afhandJing om reduktion af öfvergradigt bränvin. Härefter förekomma ablandade öfoingsexempel öfver alla i boker förekommande räknesättv; en anordning, hvilken vi anse ganska riktig och äsdamålsenlig. Näst efter ett antal exempel på varu-kalkulationer hear en så kallad pro-:äkning fått sitt rum. Denna profräkping har verkligen väckt hos oss en viss förundran; vi ha hvarken förmått inse, hvarför den fått sin plats just här, ej heller att detta så kallade 44-prof lemnar någon tillförlitlig kontroll i alla afseenden för multiplikation och division, eller ens någon större än de pröfoingssätt, hvilka den skall remplacera. Härefter meddelas uppgiter om putrikes målt och vigters förhållande till de Svensken, och till slut sammandrag af lagen för inrikes och utrikes vexlar samt en beskrifning öfver Rikets Ständers Bank, Denna sednare i synnerhet, såsom ämnad att meddela den första kännedomen om dessa ämnen, synes 038 hafva bort vara något mera beskrifvacde. Boken är behäftad med nog många tryckfel, hvilka blifvit upptagne bland rättelser, men vi ha under ett hastigt genomgående funnit flera, äfven väsendtliga, som ej blifvit anmärkte. Bland sjelfva rättelserna förekomma fel. För sid. 1014, rad. 6 nedifr., rättas uppställningen i boken 408—4100 till 400—92. Uppställningen i boken är den rätta, men anmärkningen i boken vid sjelfva ex., att procenten skall fråndragas, är oriktig och skulle hafva ingått bland rättelserna. Vårt omdöme om arbetet har ej kunnat utfalla gynnsamt; vi rå ej derför. Sammanfatta vi vår mening, så är den, att arbetet är behäftadt med alltför många fel och brister, för att vara tjenligt till lärobok, vare sig för skolor eller sjelfundervisningp, men att det, genom sitt förråd af uppgifter och exempel, serdeles på sådane frågor, som förekomma i handelslifvet, kan vara användbart till ytterligare inöfning af en förut inhemtad säker kunskap, helst om de bland öfningsexemplen förekommande misstag och oegentligheter blifva rättade. sen re VI ——— Om Upsala d. 48 Mars. På förslag till den, genom herr prof. Lindblads befordran vakanta jurisprudentig economixz et commerciorum adjunkturer, har juridiska fakulteten uppfört juris utr. kandidaten, amanuensen vid rtiksarkivet, Carl Axel Juel. — Sedap medel blifvit väst. riksdag anvisade till uppförande af en ny observatoriibyggnad i Upsala, samt plats dertill af pandgst anrad mnNntgsedd. 3 det eå kallada Ctahw