Aftonbladet – 20 mars 1844, sida 3

Article Image
DET RYSKA SLAFVERIET, JEMFÖRDT MED DET AMERIKANSKA. Äfven i svenska, tidpingarne bar blifvit taladt om en händelsexmed 923 lifegna i St. Petersburg, som anböllo hos sin herre att få lösköpa sig, enligt. lag, men som, när han afvisade bönen med hån och hot, auföllo bonom och piskade -honom. Våra tidningsläsare torde äfven minnas. att de 23 slafvarne blefvo dömda till 4 hvarf gatlopp mellan 300 man, i närvaro af de 63,000 öfriga lifegna, som finnas i Petergburg. Förut torde vara kändt, att på ryska kroppsstraff aldrig gifves någon afprutving men att man numera ändå alltid söker skona lifvet: man håller upp, när patienten icke tycks tå!a mer, botar bonom, och börjar på nytt. Så skedde också nu, och på annat sätt skulle ej heller någon mensklig varelse hålla ut med 2000 äderlåtande spöslag. Sålunda är, för de flesta fall, all skandal undgången; och för den, som alltid vill bevara utseendet, som det heter, är sådant af vigt. Utom Ryssland har det likväl icke velat lyckas; i England har till och med Antislavery Society börjat begagna det ryska slafveriet till jemnförelse med negerslafveriet, och berättar bändelsen för sina läsare på följande sätt: Femhundra man af Petersburgska garderne till fot uppställdes på två leder i parad, med hasselspön i händerna. Mellan dem framfördes de 23 dömda, med bojor om händer och fötter, öfra kroppen blottad till medjan och munnen fylld med en blybåll, att qväfva skriket. I denna ställning framtågade eo och en i sender, sakta och förd af två härti!l förordnade soldater; vid hvart steg fick han 92 skarpa spöslag, så att blodet droppade på snön, — Icke under att de olycklige, redan när de hade slutat den första bland dessa bedröfliga promenader, befunnos nära döden. Men de fördes då till ett militär:-jukhus. — Att bli botade? . . . Den kejserliga nåden beviljar dem således till slut en eftergist i dessa jemmerfulla sönderslitningar ? — Långt derifrån. Så snart såren börja läkas och offren hunnit återvinna litet krafter, fortsättes bestraffningen för andra gången. Om de öfverlefva straffet andra gången, upprepas det den tredje. Uthärda de äfven den tredje gången, så förnyas det för den fjerde och sista! Vi kunna, säger Anlislaveryreporter, ej erinra oss något grymmare försök att påhitta straff, värre än döden. Det är ett barbari, understödt af en raffinerad och hvar helst annars oerhörd skarpsinnighet, i konsten att underkasta menniskor mera marter, än Guis skonsamhet tillåtit dem fördraga utan awt dessförinnan uppgifva an. dan. Den enda ursäkt man anför till beslöjande af dessa fasor är, att i Petersburg finnas 635,000 lifegna, och att man måste hos dem injaga skräck, om man vill hindra dem att härma de 23. Hade lenna förevändning blifvit framställd af pågon annan in den marterande myndigheten sjelf, så skulle man betraktat den som en smädelse mot tzarens välde. Men hädanefter är det utan fråga, att de ryske lifegna iro slafvar i den mest beklagansvärda mening, och underkastade den förskräckligaste despotism som kan tänkas, emedan den både eger förstånd och lynne att drifva det menskliga lidandet till dess största möjliga ytterlighet. Att piska ihjel slafvar har hittils betraktats med nästan obegränsad afsky; men detta är ett intet emot det ryska sättet att handtera li!egna. I hvilken vådlig belägenhet af hotande missnöje måste ej detta vidsträckta rike befinna Sig, vär man nödgas köpa äfven en ögonbiicklig trygghet för ett så hemskt pris! Kunna de få magnater, som äro ägare till dessa många millioner trälar, väl hoppas att ett sådant blods-ok skall tålas för alltid ?, Denna artikel har synts oss förtjert att återgifvas hos oss egentligen derföre, att man får höra så många visserligen rättvisa deklamatiouer emot negcrslafveriot i Amerika just af dem, som älska det ryska systemet och prisa dess ycka för det ryska folket. strök tie ninnintottsR RR RR

20 mars 1844, sida 3

Thumbnail