Aftonbladet – 20 mars 1844, sida 1

— — lydnad. Han hade derföre äfven nu beräknat, att den al honom genom pgästgilvarn begagnade besvärjelselormeln icke skulle undgå att väcka önskad effekt. Så skedde det ock; ty knappast hade det mäktiga, al kossackerna mera anade, än klart förstådda ordet, halkat öfver gästgifvarens läppar, förrän de, likasom genom ett trollslag, voro omvända från sin nyss visade oginbet. Under ett doft sori, som var den första verkan af trollformeln, gjorde de icke allenast bifallande åtbörder åt skjutsgossen, utan några af åem voro till och med sjelfve bebjelplige vid att skaffa undan slädan, som nu i ett huj var inne i skjulet, 1 samma ögonblick, som kurslädan från motsatt håll ilade in på gården. Kosackerne, som väntade få se den förmente gubernatorn stiga derutur, ordnade sig nästan ofrivilligt och af gammal vana uti linie för att göra front, under det de skarpt fixerade kurslädan. som nu var färdig att göra halt vid trappan. Afven de å gården samlade skjutsgossar, likasom en hop qvinnor och barn från byn, ditlockade af den, både fruktan och af sky besegrande nyfikenteten, att få se de menpiskoätande kosackren, om hvilka de gamla hade så mycket att förtälja; äfven dessa, sågo vi, bildade sig i en gemensam grupp och drogo sig åt samma sida, hvartåt skjulet låg, för att rätt frossande kunna mätta den beundran, de nu delsde mellan tvenne föremål: de förut osedde kosackerne och den å denna ort hardt nära lika sällsynta anblicken af en med spann förespänd kursläda. Med dessa blandade sig S)3, för hvilten det afgöronde ögonblicket allt mera närmade sig. Redan från början drog han sig något tillbaka, så att han stod bland de yttersta af folk