— I norska tidnirgen Morgenbladet läsas fölande betraktelser i anledning af nuvarande Koaungens uppstigande på tbronen: OSCAR DEN FÖRSTE Det sorgebud, som af ett extrablad i går medlelades angående kung Carl Johens dödliga frånälle, åtföljdes af kung Oscar I kungörelse om hans appstigande på tbronen. Norska folket hy:iar sin nya konung och önskar honom försyvens bistånd att föra regeringen till lycka och välsigaelse. Hur serna vill icke ett folk älska sin kung! Var öfvertygad derom: folkets kärlek förvärfvas jätt af dess konung, om han blott vill det rätia och med allvar och kraft söker att främja det och i synnerhet att undanrödja allt det som hindrar folkets framsteg i moralitet och i ckonomistkt och politiskt välstånd, samt det som stöter emot dess historiska minnen och nationella sympatier. Folket är böjdt tör kärlek till kuo-en och många tecken gifvas, som kunna tydas derhän, att Oscar skall för Norge blifva en duglig och bira kung, som skall förtjena folkets kärlek ännu selan dunsterna af samtidens rökelser äro skin rade och luften uppklarnad, så att hvar man kan se hvad uträttadt är och huru det blifvit bedömdåt. I sitt fem och fyrtionde år, riktad med månsa kunskaper och en framskriden ålde-s erfarenhet, uwen likväl i mandomens kraftfula ålder, skall tion, med sin arbetsamhbet, sin sansade och Iu na ötveriäggning, blifva i stånd att tänka sig in i Norges angelägenheter, dess ställning och bebof och inse nödvändigheten af att reformer icke blott påtänkas, men verkligen fortskyndas i mänga riktningar, på det statsförfattninzen och dess anda må kunna genomtränga folklifvet, på det ett fritt folk icke i hvarje angelägenhet må nödgas vända sig tul och bero afembetsmyndigheter, på det indusirien må upplifvas och folket med lust och ifver arbeta för. en ekonomisk sjelfständishet, och denna icke längre, genom allehanda band, inskrö: kningar och sportler blifva en from, oftast ouppnielis önskan. Möjligheten att norska regeringen under konung Oscar kan blifva satt. på en sålan fot, att initiativet till det goda der kan tagas, att kraft och drift der kunna spörjas och derifrån utbreda sig öfver hela landets off-ntiiga lif, står klart för vår bliea. Om det likväl skall ske och hvad skall ske, det döljer den mörka iramtiden i sitt sköte; men vi söka tröst och lugn i den tanksn, att det finnes grund till glada förhoppninsar. Mången regent har, liksom Danmarks, vederlagt de stora förhoppningar en förut fattad opiniou cjorde sig om honom; men att kungen skall vilja allt det som han anser för lolkets bästa, i synnerhet då det kan ske utan personliga uppoffancar eller Olägenhet, ärså klart, att det ej behöver utvecklas. Frågan är blott att kungen må uppfetta medlen att hjelpa folkets behof på samisa sätt som folket sjelf uppfattar dem. Men äfven detta har man skäl att hoppas af en man med biidadt förstånd och tillräckligt lugn att höra ocb öfverväga andras meningar coch skäl. Låtom oss derföre hoppas det bästa, och såsom hvarje god medborgare gerna vill göra siti till att understödja en välviljande konuogs afsivter, så vilja ej heller vi afbhålla oss från att s:ga till när det tager en annan vändning än detta hopp låter oss förutsätta, och synnerligast derest hoppet om framskridande och utveckling skulie bedragas. I politiskt och statsrättligt hänseevde har kung Oscar, genom att låta sätta Norges vamn framför Sverges i konungatiteln etc., allaredan gifvit ett tecken tiil att bifalla Norges billiga önskningar och riksaktens, bud. Vi anse detta tecken som ett godt förebud, som en början till hvad följa skall. En oerhörd menniskomassa gick i går kl. 42 upp på Akershus fästning. Det var ett bsbof för tolk af alla stånd att samlas i anledning af dazons vig