Aftonbladet – 18 mars 1844, sida 3

ibufvudpunkten af en i allt fall obetydlig kos nads besparing samt derigenom möjligen både ett och annat afseende utsätta sig för sarkasm inom de legitima hofven, der man tilläfventy kunnat gå så långt, att vilja anse en vid det ptillfälle uteblifven ambassad såsom la modest dun Roi parvenu m. m. d., hvilket utan tvilv: ,varit sårande äfven för Svenska folket.n Detta räsonnemang är i vår tanka i flere afsc enden felaktigt, både i uppgifter och slutsatse hvarföre vi anse nödigt att återkomma till frå gan. Man skulle nemligen utan tvifvel äfven kur na gå så långt att säga, att om en uteblifven an bassad i och för en mnotifikation skulle väcka ni gon sarkasm hos de legitima hofven, så kund man gerna trösta sig deröfver här i Sverge me den omständigheten, att anledningen vore falsl först och främst emedan en roi parvenu kan va ra så god som någon annan, när han blifvit val af folket, samt att man icke hört sådana sarkas mer emot konungens fader, som verkligen va parvenu, d. v. s. som icke hade att tacka si börd, utan händelserna och egna egenskaper fö det han stigit så högt, och för det andra, att H M. den nuvarande Knnungen icke är en parvenu emedan han är en konungs son, och uppstigit på thronen i följd af Sverges grundlagar. Men v vilje gerna gå så långt att medgifva ett skyldig afseende äfven åt en sådan konsideration, om serskilda ambassader vore oåterkalleligt föreskrifn: af bruket vid alla dylika tillfällen. Så är de imedlertid icke. Det bar ganska ofta händt, at! den ene monarkens dödsfall och den andres tillträde till regeringen blifvit notificerade af de redan på stället, der notifikationen afgifves, vistande ministrarne. Så var händelsen här, om vi e misstage oss, vid kejsar Franss af Osterrike död, som nolificerades af grefve Woyna, likaså med notifikationen om drottning Victorias uppstigande på thronen, hvilken framfördes af här vistande engelska ministern; och hvad beträffar åtskilliga tyska regeringar, hvilka i folkmängd kunna stå i likhet med, eller till och med öfver Sverge, såsom Sachsen, Wärtemberg, m. fl., så vete vi. icke att serskilda beskickningar derifrån vid dylika tillfällen någonsin egt rum. Det torde ;ck vara svårt att påhitta, hvartill residerande ninistrar skola tjena, om de ej kunna ens notiicera ett tronombyte. Då sålunda icke ens bruet fordrar sådana ambassader såsom en nödvänlighet, och vi ej kunnat inse, att den alraringaste ördel deraf, hvarken i ett eller annat afseende, an uppstå, så funno vi deruti en giltig anleding till den af D. A. ogillade anmärkningen. Jet är just vid nya förändringar som sådana amla plägseder, hvilka tjena till ingenting annat n kostnad, lämpligast kunna afskaffas, och deröre hade vi trott, att herr statsministern för utikes ärenderna kunnat derpå göra afseende. Hvad Konungen sjelf beträffar, så är det ej sannolikt tt han lagt någon serdeles vigt vid en sådan eremoni-sak. er —