Aftonbladet – 18 mars 1844, sida 1

SPIONEN. SANN BERÄTTELSE FRÅN SISTA FINSKA KRIGET: Innevånarne i den fredliga prostgården i L—( hade nyligen gått till hvila, ehuru vid temmeli gen oroligt sinne; ty, enligt under dagen inlupn: tillförlitliga underrättelser, voro ryssarne i anti gande. Denna trakt hade ända hittills varit fre dad för dessa likaså fruktade, som hatade gäster om hvilkas å andra orter inom landet utöfvad bragder ryktet lät förspörja de oerhördaste saker Detta, i förening med: från äldre tider upplifvad minnen om ryssarnes vanliga sätt att fara fram minnen som ännu traditionelt fortlefde bland fol ket, bidrog i betydlig mån att öka den fasa oci afsky, hvaraf man här, som öfverallt, mot den var intagen. Ingen under derföre, att studeran den SA x informator i prostgården, greps a en panick förskräckelse, då han, ungefär en hal timma efter det han insomnat, plötsligen väckte medelst några rätt eftertryckliga bultningar å si vindskammardörr. Yrvaken rusade han upp ur sän gen och hans första handling var att gripa till eldgaf felo, det enda vapen hvarmed han var försedd, alsigt alt, dermed värna sig mot de kannibalisk ryssarne, ans lätt u illni hagade placera bakom dörr pel de jo hiNning De modig ung Man, Men nekas kan dock icke, at han nu darrade som ett, asplöf i alla leder. t han väntade, att dörren i hvarje ögonblick skull sprängas och att han det nästa derefter skull finna sig spetsad på kosackernas pikar; och såd: na aspekter förmå väl jaga modet äfven ur de oförvägnaste. Bultningarne fortforo med öka kraft. Sedan Stt imedlertid något hunn