Aftonbladet – 16 mars 1844, sida 1

HaSt, all all UPpet vcndaltpa UTIe Sv Te vi känna, alt de belägraue försvara sig och hfligt beskjuta de belägrande; men brist på lifsmedel och missnöje hos en del ibland innevånarne angilvas såsom skäl att hoppas snart slut på striderna. Imedlertid höllo sig så väl Alicante som GCarthagena, och huru det rätt står till på flera andra orter, får ingen veta af de offentliga berättelserna; som synas vara mycket vanställda, äfven i det ringa de innehålla. Så utgfives t. ex., att Olozaga fått portugisiska regeringens befallning att lemna Portugal, hvilket icke derifrån alls ifrågasättes3 och att Bonnet skulle sjelf förråda den sak, ban i Alicante, börjat och begärt pass af general Roncali, för att kunna rymma derifrån, 0. s. v. Äfven säges att i Barcellona och Valencia stora anstalter göras för enkedrottningens emottagning. PORTUGAL. Att insurrektionen på långt när icke är dämpad i detta land, på sätt de sista officiella underrättelserna syntes vilja antyda, finner man deraf, att Costa Cobral måst förordna sin egen broder, Silva Cabral till polisdirektör och civilguvernör i Lissabon, samt att dennes första bandling var att afväpna nationalgardet, och att låta arrestera omkring 400 personer. En breivexling skall vara funnen, som komproisetterar flera högt uppsatte. Dessutom har nu general Bomfin offientligt uppträdt såsom insurrektionens chef. J en proklamation, daterad högqvarteret Algain, bade han underrättat Lisszbons invånare och garnison, att han snart skulle visa sig för staden med de trupper, han hade under sitt befäl, fast beslutna, att yrka uppfyllandet af det, 41842 d. 40 Febr. gifna löfte om förändringar grundlagen (Kartan). De vilja 4826 års konstitutionella Karta, och snart skall hela riket vara under vapen, för att vinna detta mål Nu existerade Kartan icke. Costa Cabral var nu enda makten i staten. Man bör göra slut på despotismen, druttningen borde blifva fri från alla band, som hiudra löftets uppfyllande, 0. s. v. ITALIEN. I Turin råder stor verksamhet inom krigedepartementet. Fyra regementer skola hafva fått befallning hålla sig färdiga för att inskeppas. Det är tvistigheterna red beyen i Tunis, som föranleda denna uppståndelse. Beyen vägrar tillåta utskeppning af spanmål till sardinska Hamnar, hvartill ban förut -förbundit sig. Denna misshällighet botarcatt göra redden vid Tunis till mötesplats för flera makters flottor. Divan har förklarat, att den ämnar skicka en eskader tilt Tunis. Frankrike anser sig i sådant fall ej kunna underlåta, att äfven skicka krigsskepp dit, och om eu fransysk eskader visar sig för Tunis, så efterlöjjes den bestämdt af en engelsk. TYSKLAND. Konungen af Wärtemberg har bastiet insjuknat. Bulletinerne kalla sjukdomen katarrleber. Sista bulletinen är af d. 4 dennes, och omtaler en mindre lugnt tillbragt natt. Febern hade dock något mildrats. Från Görtz till Wien d. 28 Februari ankomna underrättelser innehålla, att hertigens af Angoulåme helsotillstånd så betydligt försämrats, alt man öfvergifvit allt hopp om hans vederfående. Han hade redan emottlagit sista smörjelsen. Den bekante professor Hoffman von Fallersleben, som var på besök i Berlin hos sina vänner, bröderne Grimm, vid ett tillfälle då de studerande vid dervarande universitet tillställde ett fackeltåg för dessa, har, i följd af något som dervid passerat, af polisen blifvit antydd att genast lemna Berlin. De studerande hade nemligen, då de fingo veta att Hoffman äfven var i huset, der bröderne Grimm bodde, ropat: lefve! för honom. Han hade dock ej dervid hållit något tal, utan förhållit sig fullkomligt passift. Docenten Nauwerck som nyligen blifvit förbju-den hålla föreläsningar i statslirans historia, har begärt sitt afsked från universitetet i Berlin. Hans talrika åhörare, 400 till antalet, begåfvo sig till hans logis och betygade honom genom en deputation sin aktning, Kejsar Nicolaus väntas i Maj till Wien, och ett läger kommer att i grannskapet sammandragas, för unsaf ed med krigiska lekar. Bäöjerska kosatamiljen ämnar vid samma tillfälle aflägga ett besök vid österrikiska hofvet. Den ryske extra-diplomaten: i Wien, grefve Orlow, har haft ett långt samtal med Rotschild, som intercederade för sina judiska trosförvadter vid pol-ska gränsen. Grefven skall hafva försäkrat honom att han alldeles icke tviflade, att ju all verkställighet af den kejserliga ukasen skulle inhiberas. Till österrikisk minister i Neepel har furst Fe. lix von Schwarzenburg blifvit utnämad. Han var hittills sändebud i Turin. GREKLAND. Från Atben gå de direkta underrättelserna till den 24 Februari. Man hade då antagit artitlarne 59—68 i den nya grundlagen, utan förändringar. Vid det följande kapitlet, om senaten, uppstod en iflig debatt öfver tiden för senatorernas tienst pefattning, och röstberäkningen vid slut: oter fom ;ntvistades ännu vid postens afgång. isas påstaende hade 98 röster afsifvits för senaorernas tillsättning på lifstid och lika många för illsättning blott på 40 år; enligt några skulle 98 östande varit för lifstidsutnämningen se or fr 0 år; slutligen påstodo andra att 98 förklarat sig ör de 40 åren och blott 96 för lifstiden. Ordöranden, Manrokördatos. nåstnd ss umxotarnma fre -voteringen Enligt som