Aftonbladet – 9 mars 1844, sida 2

— V— .—— —Käaptenskan smålog. jk — Så häftig, Gustaf, Jag igenkänner ej den blifvande ministern i denna häftighet. Gustaf! du har att välja rykte eller glömska, rikedom eller fattigdom — hvilket: du vill — det förra kan du skaffa dig sjelf — det sednare är Emmas enda hemgift. Ord sedan, käre Gustaf; dina fordna vänner och kamrater löpa förbi dig, om deras förgylda vagnar köra förbi din Port, och man Knappt vill minnas att du finnes. Kära Gustaf, man skulle kalla dig en narr; om du för din passion skulle förspilla din framtid — ochdu vore en narr. : Gustaf rynkade på ögonbrynen — att kamraterne skulle löpa förbi -honom och le åt honom, kalla honom för en narr — nej, det gick ej an. — Du tiger, Gustaf — finner du din mors välmening — jag har med blödande hjerta måst säga dig sanningen. Ol! det kostar på —du ser mina tårar; det är för att rädda dig från bånlöjet jag måste uppträda som sakförerska mot din känsla och min guddotters önskningar. Gud skall veta, att jag älskar eder begge. Nå, Gustaf; vill du ännu fastare tillknyta bandet med Emma, eljer vill du slita den redan till bälften alnötta tråden; som sammanbinder er? Jag vill se dig ärad, icke utskrattad, -— Ditt beslut, Gustaf? — Jag i sliter ej tråden, sade denne betänksamt, men jag återknyter den icke,heller, Min mor — se här min hand — jag reser i morgon till Stockholm; jag vill vara man. Och dagen derpå reste han till Stockholm. Fan var en klok man. get t 2 Ö (Forts. följer.)