Aftonbladet – 6 mars 1844, sida 1

VR AA PM ve FRANSKA DEPUTERADE-KAMMARENS ÖFVERLÄGGNINGAR ANGÅENDE ADRESSEN TILL KONUNGEN. : : i (Forts. från gårdagsbl.) Den 24 diskuterades sjette punkten, angående bandels-traktaterna med Sardinien, Sydamerikanska republikerna och de flera andra stater i olika verldsdelar, hvaröfver förslaget yttrat följarde: Vi hoppas, Sire, att dessa traktater och underbandlingar, bibehållande åt national-fliten den säkerhet den bör äga och försäkrande vår handel på hafvet om det skydd, som den fordrar, skola öppna en större bana för landets verksamhet.x Denna antogs, sedan ett obetydligt amendement af Hr Merier blifvit förkastadt. S 7, angående jernvägarna och allmänna arbetena, samt elementar-undervisningen, förekom derefter. Diskussionen afdelades derföre i två delar. I den angående jernvägarna och allmänna arbetena, deltog lifligast Hr de: la Roche-Jaquelin, som ville att staten skulle öivertaga jernvägarna emot att betala aktie-innehafvarena vissa procent, och af ministern för alla arbetena, Hr Lacave Laplagne, som trodde att det vore oklokt och förtidigt att nu ingå i detta ämne. I den sednare delen af frågan yttrade sig först Hr Carng. Talaren var glad öfver att allmänna under visningen. nu mera för alltid blifvit ett ämne för lagstiftande maktens förhandlingar. Han sade: Alltsedan 4789 hafva två principer varit gällande för undervisningen, emellan hvilka kammaren nu har valet. Den ena skulle jag vilja kalla konstituerande församlingens, den andra kejsardömets. Den förra tillåter täflan mellan staten och familjen; den sednare är monopolisk, är statens rätt. Den förra medför nödvändigheten för staten alt utsträcka undervisningen öfver allt i landet; och vid sidan af denna pligt erkännes familjens rätt och medborgarens... Sådant var revolutionens första steg: 41793 blef principen stadfästad. 4793 sade man, undervisningen ärfti. Redan förut hade likväl Deuton, i sin Sparta-skola, påstått, att menhiskan tillhörde staten och ej familjen. En lag af 1800 försöker att konstituera undervisningen genom, enskildas och kommunerpas gemensamma bemödanden. -Deri förrådes en bemlig tanka på monopolet, ty redan då kunde ej en enskild läroanstalt öppnas utan med regeringens tillåtelse... vv. 4 M 4806 organiserades umiversitetet: då blef principen, att staten hade utesutande rätt till undervisningen. Kejsaren trodde sig kunna konstituera, icke. såsom man sagt det, ett verldsligt presterskap, utan en korporätion af verldsliga munkar. (Rörelse.) Han ville ålägga censo och lärarne i lyceerna stränga förbindelser; en gemensam ordning, gemensam ,boning, ja, påbjuda dem att gifta sig. Universitetet, så konstitueradt, gaf han det till förstå grundval katolska religionsundervisningen, och till ordningslag, krigslydnaden. Man bör derföre undersöka om en sådan organisation är väl öfverensstämmande med ett samhälles fordringar, söm styres efter representativa former, och hvad som är orsaken till den skakning, som först obemärkt, men sedan allvarsammare, och nu på ett farligt sätt plågar detta samhälle. Sedan kejsardömet föll, -blef universitetet en rent administrativ korps,; också se vi redan i restaurationens första år, striden emellan presterskapet och universitetet begynna; en strid som så häftigt slutades medJuli-revolutionen. Då trodde man sig böra. helt och bållet utplåna ur grundlagen stats-religions-principen. Talaren hade sjelf: förenat sig isdentnia åtgärd; men en så väsendtlig modifikation borde nödvandigt utöfva ett betydligt inflytande på universitets-korpsens anda. En hel hop. förbättringar i detaljerna hafva blifvit införda vid universitetet; talaren erkände det och. gjorde rättvisa åt de ministrar, som haft lenna styrelsegren om händer; men vid sidan at lessa ha uppstått förbållanden, som väckt det — — — ———-O-n.—— — a