Aftonbladet – 29 februari 1844, sida 1

DÖDEN FADDER. ) SAGONOVELL AF DR H. SCHIFF. FEMTE BOKEN. Mot aftonen inträffade bönder och berättade, att fienden gjorde sig färdig till uppbrott och skulle sannolikt med dagens ankomst anträda återtåget. Udo vågade knappt tio, att en för hans skull företagen fäktning kunde hafva så lyckliga följder. Men kunskaparne gåfvo nöjaktiga svar på alla hans frågor, och så fattade Udo ett raskt beslut. Marskalken von Dornwarth var svårt sårad och två riddare dödade bredvid honom... Det fattades anförare. i , Viljen j samt och synnerligen, sade Udo, pi alla stycken lyda mig, så hoppas jag med Guds bjelp, att ingen enda skall undkomma, som kan sedan säga, att vi äro slagna.n Höga herrel sade en af bönderna. Vi alla följa och lyda er obetingadt; ty ni bar visat oss, hur man skall bära sig åt för att slå en fiende.x Så väljen ut ibland er hundrade kraftiga och beslutsamma gossar, som också på öppna fältet våga strida. Jag sjelf skall anföra dem., En af dem är jag,, ropade en Jjuslockig, starkt byggd dräng och visade leende sina skarpa hvassa tänder. . : Men dessa måste beqväma sig att bära bröstharnesk och bjelmar, sade Udo. — pJag vet, att j icke tycken om det, och att det är er obeqvämt. Men i striden glömmer man lätt hvarje ) Se Aftonbl. N:is 47, 18, 19, 20, 21,29, 94, 26, 27, 29, 30, 34, 39, 33, 54, 35, 37, FB, 59, 40, A1, 42, 45, 42, 45, AG, AV och 49.