Aftonbladet – 23 februari 1844, sida 1

DÖDEN FADDER ) SAGONOVELL AF DR H. SCHIFF. FJERDE BOKEN. SEVi gingo uppföre en smal gångstig, som slin; vade sig utmed en bergsvägg, då sågo vi unde oss, på ett bågskott när, en jungfru liksom e ung get springa omkring och klättra i klippren norna. Hon plockade örter i en liten korg. xDet är hon! sade vi båda på en gång; m lärda reskamrat tillade: Hon sambar örter fi sina helvetiska soppor. . 1 Hon blef varse oss, reste sig upp och ropac med underklar stämma: !s Kännen j icke vägen ? ErJag klagade öfver törst och frågade, om d ej fanns någon källa i grannskapet. Jag vet en liten sval och klar bäck,, sade ho men den är dock för långt ur vägen, då j vi jen till nådabilden. Dock smultron och björnbi har jag i korgen och äfven de släcka törsten. Jag bejakade detta, och vig och lätt skynda hon uppför branten. Jag har aldrig sett en fin re ljufligare qvinnopersedel och det gjorde m nästah ondt om henne, efter hon kom så omis tänksam närmare. Hon kom dock blott så lån, upp, att hon ställde sin korg på brädden af gån; stigen och sorgfälligt borttog örtknippan och lac den på det renliga gräset. Bären hade hon u derst i korgen; jag närmade mig och låtsade so Jag ville se efter dem, men flux! fick jag m ) Se Afltopbl. N:is 47, 48, 19, 20, 24,99, 24, 26,2 29, 30, 31, 32, 35, 34, 35, 37, 38, 39, 40, 41,4 43 och 44,