signade häxan. Hon besökte deras kojor, gaf dem rika skänker och gjorde många välgerningar. ,Vi lemnade våra mulåsnor i Bertholdusvik, för att imedlertid göra eremiten på helgonberget ett besök. — För dem, :om icke känna genvägarne och gångstigarne, är vägen högst besvärlig. Den slingrar sig åt höger och venster, backe uppföre och backe utföre, den grönblåa spetsen har man alltid för ögonen, ser eremitage och kapell tydligen ligga der, och kommer dock alldrig fram till dem. . i Men då erbjöd sig ctt gynnande tillfälle. Jag hoppades vinna mitt spel på ett enda kort. Med denna min venstra hade jag så att säga min goda lycka i peruken. Men måhända var jag för hastig, eller min reskamrat för obeslutsam, såsom alla lärda herrar äro, eller också släppte icke satan sin häxa i sticket., (Forts. följer.) 4 EEE — Cornelius Loos var en vin-skänks son ifrån Stockholm och tjente sig upp till geceral-major och kommendant i Hamburg. Dog 1737. Eter den resa han gjorde med kaptenerno Sparre och Gyllenskepp, d. 20 Jan. 1740, ifrån Bender, genom Archipilagen till Egypten, Nilströmmen uppiöre ti!l Heliopolis och Memphis, så tilibaka till Rosette och öfver till 8:t Jean Acre, samt vidare genom Syrien och Natolien tillbaka till Copstantinopel, har han inlemnat till Koogl. Maj:t en omständlig berätte!:se med ritningar på allt hvad ban funnit märk värdigt. Generalmajor Loos gifte sig med en borgmätare-enka som hette Ahlefeldt och 10g an det Ahlefeldtska vapnet, hyaröfver han kom i tvist med grefvarne Ahlefeldt och redde sig derifrån med den distinktion, att i deras vapen stod en hund, men i hans var det en bynda. (F. T.) :