Aftonbladet – 22 februari 1844, sida 1

Redan i fyra veckor låg jag med marskalken von Dornwartön framför den förbannade borgen! och äfven den elända kosten blifver dev sälisyrt, Innan jag så uthupgråd begifvef mig till Hufvudstadefi, har jag icke skylt omvägen att helsa på dig och bär fågotnära äta upp mig Och hvem belägrade j der?) frågade Udo med : åtsad likgiltighet? eJa Du är Härmstå granne till S:t Annas kloster, och du skall icke vetaj att den lifstefvande: satän skepelse af?en såvart häst der drifvit sitt oväsende ?, , Udo log. N a Vet du icke, att biskopen har skickat ett herdabref till alla andlige, jemte et utdrag af den högst trovärdiga berättelse, som abbot Bernhard. derom affattat?, . ;Hvem kan sätta tro till sådäna galna sagor Ib ropade Udo: Simon genmälte: Jag är en lustig riddare och rågar icke efter hann och interdikt: Men med häxor och trollkårlar vill jag icke hafva något att skaffa, det medför olycka, alldraminst med häxan på Todtenstein; Du tviflar på berättelsens: tros värdighet? Femton gaml4 nunnor, hvilka till-7 bringat sitt lif i fasta, och bön hafva besvurit den. Skulle de för en lögns skull svärja bort sinosalighet? Biskopen var närvarande, då de aflade eden; sådana gamla heliga systrår låter nian icke svärjar för ro skull. Han sjelf förhörde dem och lät hvar och en serskildt upprepa sin utsago, hvilka!i det väsehdtligaste träffade på det nogaste in med hvar: andra.n a 4 Udo 10og och sade: )Nå, berätta då hvad du har upplefvat?, A j