MMMM plötslig otålighet. — Hvarföre bor jag äfvenv, klagade han, med ugglor:och glador i gamla murar och förer krig med skogens harmlösa djur! Verlden är stor och vid, och jag förmärker en lust i mig, att uppfylla henne med mitt rykte. Mitt mod säger mig, att jag är född af det bjeltestoff, hvilket kommer en att fortlefva som oförgätliga halfgudar, hvilkas öden och bragder från tider till tider blifva skattade som under., Han ville just gifva sin häst sporrarna, som gällde: det att störta sig midt i lycka, och bragder, då genljuder det till svar: Lyckligel Hvad du försmår, är målet för mina hetaste önskningar. Kunde jag blott på ögonblicket jaga igenom; skogen på vindsnabba gångaren! . Intet värnlöst vildbråds blod skulle färga mina pilar. Ack; jag afundas dem deras lek i doftande, grönskande skog. . Si, jag är ung och eldig som du och en fånge, hvilken afundas luft och skyar och sjelfva träden, som spritta i det fria.n Udo ville dö af tjusning, då han åter igenkände sin älskade röst: Hvem du ock må : vara, ropade han, ande, elfva eller qvinna, begär med den stämman, och om Gud tillåter det, skall jag det uppfylla. sl sa Jag är ingen ande, här förbannad, ej heller en förtrollad elfva, och att rycka en Tfaderoch moderlös jungfru ur dessa grymma fienders hönder, är ett Gudi bebagligt verk.p Är du en nunna? Nej, dock innan månen åter vexlar, skall man nödga mig taga slöjan. Betrakta mig, jag bär novisdrägt.n Udo skådade framåt och öfver muren visade sig