Aftonbladet – 16 februari 1844, sida 3

Ivittnena tillsagt henne, att för anskaffande af folk til Lundbergs vårdande, gå till Röhälla, der färjemanne! tIJohansson och hans drängar bodde; samt att Stina Jjätföljd af sin fader och son, begifvit sig ut, och efte: Jatt hafva varit borta så länge, som kunde erfordras lör gång till Röhälla, återkommit med underrättelse datt alla derstädes redan lagt sig och att de ej velar uppvåcka någon hvarefter de lagt sig i samma rum som vittneha och icke varit ute under natten, mer påföljde morgon hade Stina lemnat vittnenas bemvist Christina Persdotter tillade särskildt, att någon mi:ssämja emellan Lundberg och hans hustru aldrig för. sports före hans sista tjenstgöring i Carlskrona, samt att makarne sannolikt å ömse sidor gifvit anledning till den derefter dem emellan rådande oenighet. Nästförestående vittnems dotter, pigan Margaretha Carlsdotter, hade ifrågavarande afton klockan omkring nio besökt sina föräldrar, hos hvilka hon då träffat båtsman Kamel samt Stina Svensdotter och dess barn, hvarvid Stina för Margaretha berättat, dels att Stinas man vore så galen, att han visst då instundande natt komme att göra af med sig, dels att han varit ute i ladan eller på något annat ställe och slagit sig, så att han var blodig, dels att han frågat Stina efter tåg, och på hennes spörsmål hvartill det skulle begagnas, svarat: för att dermed roa mig litet,. Smeden Nils Lindgren i Algutsrum berättade: att omkring 44 dagar före ifrågavarande tilldragelse Stina Svehsdotter anmodat Lindgren åt henne förfärdiga bojor, för att begagnas i händelse hennes man blefve för oregerlig och våldsam. (Dessa bojor, inför bäradsrätten uppvisade, bestodo af en jernring, hopfogad med skruf och medelst en ungefärligen en half aln lång jernkedja, förenad med en annan dylik jernring, sannolikt ärnade till fängsel om handlofvarna, och en annan större jernring med kedja till ena foten.) Några dagar efter det denna beställning blifvit gjord, hade båtsmannen Kamel kommit till Lindgren för att biträda vid släggningen, då bojorna förfärdigades och af Kamel hemfördes. Vidare berättade Lindgren, att söndagen den 27 Augusti Lindgren gått till urmakaren Carlström, i ändamål att träffa Lundberg, den Lindgren förmodat skola der inssälla sig, och att såmedelst erfara, om Lundberg vore så galen, som de tilitalade uppgifvit; att efter någonp stunds förlopp Lundberg ankommit till Carlströms hemvist, och der träffat sin bustru och svärfader, med hvilken sednare Lundberg kommit i gräl, derunder han ådagalagt mycken galenskap, dock utan någon visad väldsamhet; att Liadgren då bedt Kamel gå derifrån, och erbjudit honom att flytta till Lindgren, för att undvika mågens umgänge, hvilket erbjudande Kamel ej velat antaga; samt att, enligt Lindgrens förmodan, Stina Svensdotter icke uppfört sig rätt emot sin man under dennes lifstid. Inhysesmannen Jonas Peter Persson på Glömminge Sand, hvilken såsom straffad för stöld blifvit utan ed hörd, berättade: att omkring tre veckor före Lundbergs död, Stina Svensdotter i enskildt samtal med Jonas, bedt honom skaffa henne af med mannen, under yttrande att sådant lätteligen kunde verkställas, då de tillsammans arbetade i skogen, om Jonas toge Lundberg afsides, dervid det sedermera icke behöfdes mer än ett rapp; men hvarifrån Jonas bedt att Gud måtte bevara honom; samt att omkring fjorton dagar före. förstnämnde tid Kamel anmodat Jonas komma hem och fängsla Lundberg med då erhålina bojor, men hvilket Jonas icke heller gjort. Hörde öfver vittnesmålen och hvad Jonas Persson berättat, vidgingo Stina Svensdotter och Sven Kamel, att omvittnade bojorna blifvit på deras begäran förfärdigade, med hvilka ändamålet dockendast skall varit att skrämma Lundberg till fridsambet i häns yrsel och vildhet, så att de aldrig skola blifvit begagnale; hvaremot de tilltalade bestridde sannfärdigheten af Jonas Perssons berättelse; derjemte Kamel uppgaf, dels att han endast en kort stund efter Lundbergs nemkomst ifrågavarande afton varit hemma, utan att visa sig för honom, som, då galenskapen påkom, icke Lålde svärfadren, dels att Kamel under tiden mellan besöken hos Carlström kl. 7 och 9 endast gått af och an utanför sitt hemvist, samt hvarken företagit sig något ondt eller förstått att sådant der varit å färde, dels äfven att, enligt Kamels förmenande, det icke på ångt när varit så länge emellan hans begge besök hos Carlström berörde afton. Som emot båtsmannen Kamels nekande någon berisning icke förefanns, att han haft kunskap om eller arit delaktig uti det å båtsmannen Lundberg föröfrade dråp, så blef Sven Peter Kamel från ansvar i nålet frikänd; men Stina Greta Svensdotter dömdes ut för ifrågavarande å hennes man i bråd skilnad ch utan rätta lifsnöd föröfvade dråp, mista lifvet gewom halshuggning. Götha hofrätt fastställde häradsättens utslag. Å