Aftonbladet – 16 februari 1844, sida 1

pa och forma. Detta är maktens hemlighet och väsen, och vi äro de mäktiga. Afven din arfve del är makten, hvilken du icke skall afsäga dig, efter hvad jag hoppas. Likasom din kropp lätt och ledigt rör sig i det centnertunga harnesket, hvilket en tjenare ej förmår att bära, likaså säkert och ledigt röre sig din själ i den glans och höghet, som äro dig medfödda. — Besinna detta, och säg mig nu hvad det är, som misshagar dig hos kungadottern? Något mera lugnad, sade Edmund: Hon liknar för mytket sin far i allt, som misspryder honom, och har ingen af hans dygder. Hennes väsende är likaså föränderligt och otrefligt, hon har samma nycker, samma griller. Du känner henne icke, som jag, min far! Här mildra ungdom och skönhet mycket, under det i mognare år det förbatliga och osköna skarpt och stötande framsticker. Aj, aj! Edmundy varnade herr Eberhard stolt. ,Visa din gråa, erfarna fader mera aktning och vördnad. Du lemnar din ovilja fria tyglar och uttömmer din galla i ilskna smädelser. Den som talar till gref Eberhard von Hohenborst, han låte icke lidelserna och passionerna tala. Han framdrage endast facta.n Du tränger mig för nära på lifvet, min farl genmälte junkern. Det vill icke öfver mina Jäppar, jag kan ej en gång säga det åt min egen fader.n Hvad? . Säg mig då först, om du vill veta det, är jag så missbildad och vanskaplig, att jag icke kan behaga någon qvinna?p I sanning en sällsam fråga, heldst då en far skall besvara sin egen son. — Lugna dig. Du har den stolta byggnad, den jätteväxt, den höga