Article Image
Thetsläran Iramstalles såsom någonting hell annat än hvad godhet, sanning, bildning och sedlighet oundTgängligen kräfva, (göres till icke identiskt dermedp, efter lekmannens önskan). Vi påstå visst icke att alle eller någre af de subjekter, som begått de brott lekmannen pekar på, utgjort åhörare i några så kallade religiösa konventik!er. Men det innefattar alls ingen omöjlighet, att personer här, oakItadt åhörandet och upprepandet af några icke med hjertat omfattade och ej heller af förståndet insedda diverse formler, hvilka följaktligen gjort hvarken till eller ifrån för deras andes bildningp, lika litet som för deras verkliga och äkta christendom, sedermera kunnat finna sig oförhindrade att begå rån, otukt, stöld etc. etc. etc. (se underrättelserna om våra läsare i landsorterna, som ju kunna hafva sina motsvarigheter i städerna?); och att en och annan af dem möjligen kunnat göra sådant med lika god smak, som Italiens banditer, hvilke troget läsa sina tio Ave Maria innan de stöta dolken i sina offer, samt hålla sig egna prester inom bandet, för att meddela absolution före eller efter de brott, de begå, på det deras nidingsverk icke måtte hindra dem ifrån att vinnå den eviga saligheten, eller ifrån att heta goda christne, hvilket banditerne säkert äro lika öfver: tygade om att vara, för sin del, som flere af våra svenske hycklare äro det, för deras. 6 G ETT FINANS-FÖRSLAG. Efterföljande insända artikel torde förtjena någon uppmärksamhet af dem som intressera sig för penningefrågor och penningebristens afbjelpande: Under dessa dagar har i Hr magister Bagges boklåda varit tillgängligt ett förslag till bildande af en bank med säilfverfond, hvilket ehuru ofullständigt likväl förtjenar att mera allmänt spridas, emedan det innefattar en god ide, som genom nägot grundeligare bearbetande lätt kan-realiseras till ofantelig nytta för hela samhället, hvarföre vi äfven uppmana författaren eller hvilken annan som förstår saken, att ju förr dess häldre för allmänheten framlägga en mera detaljerad plan, för inrättande af en sådan bank. I intet land finnes i förhållande till rikedomen ett ;så ofantligt qvantum silfver användt till: husbehof eller rättare till skåp-prydnad, som i Sverige, då familjer af en ganska måttlig förmögenhet besitta bordsilfver till tusendetals lod, deruti ett betydligt dödt) kapital hvilar. Vi säga dödt, emedan större delen alldeles icke bi-1 drager till någon beqvämlighet eller bereder någon an nan njutning än tillfredsställandet af ett begär att genom mängden af silfver få tillkännagifva sin rikedom för bordgäster, hvilka likväl ega helt andra säkrare mätare derför än tyogden och antalet af uppstaplade siliverpjeser. Detta prål har väl redan börjat komma ur modet, men en falsk ambition hindrar ännu de flesta att sälja sitt öfverflödiga silfver eller att mobilisera till egen och det allmännas nytta det kapital sorh, deri nedlagdt, nu hvart sextonde år går förloradt för individerne och samhället. Smärre besparingar hafva merändels bos oss blifvit nedlagde i silfverpjeser, emedan man ansett att penningar som eljest kunde bortplottras säkrast derigenom förvarades, och man ansåg att silfver alltid eger sitt värde, hvilket likväl äfven är grundfalskt, emedan man vid försäljning af en silfverpjes nästan alltid förlorar en fjerdedel om ej mera, utgörande arbetskostnaden. En annan anledning till de öfverdrifne silfverköpen får sökas i svårigheten att säkert placera smärre summor mot ränta. Bered tillfälle för den sparsamme att utan omgång och utan att vara känd göra sina öfverskott fruktbärande, så uppbör han att belasta sitt bus med onyttigt silfver. Gör begripligt för den unga husmodern, att det dussin skedar, det sockerskrin eller det parljusstakar som mannen skänker henne hvarje år kosta flera riksdaler och snart har förlorat en fjerdedel af sitt kapitalvärde, men att hon deremot, om detta användes, lika säkert på annat sätt skulle inom vissa år få ett dubbelt kapital, så tvekar hon säkert ej att uppoffra fåfängan åt hushålls-principen. Den frågan: hafva vi råd, min vän, att köpa silfver? ställes säkert då ej till honom utan bon tillstyrker snarare inköp af räntebärande papper, hvilka, ställde under hennes vård, ständigt ökas och kunna tjenna till grundfond för en liten utstyrsel då den behöfves. Författaren till förslaget beräkngr att nära 86 millioner lod Hushållssilfver skulle finnas inom landet, men vi vilja blott uppskatta det till hälften eller 43 millioner lod, hvaraf minst en fjerdedel utan hinder för samma lefnadssätt som förr kan umbäras, således innes omkring 42 millioner riksdaler bko reel valuta Sverige, som är alldeles onyttig, således umbärlig och fullkomligt improduktiv, emedan åkerbruk, bergsiandtering, handel och näringar hotas med tvinsot ill följe af brist på nödigt cirkulerande kapital. Mopilisera detta kapital på det sätt, att en bank, grunlad på samma reela fond, utgifyver sedlar i vanlig proortion och klagan öfver penningeprist skall upphöra bland alla dem, hvilka ega någon säkerhet att erbjuda. Då detta ämne serdeles i närvarande ögonblick är af stor vigt, boppas vi snart kunna återkomma dertill och vilja imedlertid erinra alla dem, hvilkas ställNing såsom näringisdkare, fordrar jemn penningetillsång, att sjelfva öfvertyga hvarandra om nödvändigneten af någon åtgärd till rättande af det missförhålande, som nu existerar mellan näringarnes behoi af Penningar och befintliga tillgångarne på detta nödrändiga medel. De äro närmast sjelfve att medvera till en sak, hvarpå deras egen fördel beror, och le ega kraft och förmåga nog dertill, så framt icke lenna kraft och denna förmåga lemnas obegagnad ch följaktligen blir lika improduktiv, om silfret varit ti skåpet. Red. har tagit kännedom om den plan, hvarm det är fråga i den här ofvannämnda artikeln, ch anser sig med anledning deraf böra yttra nåra ord. Efter vår öfvertygelse finnes visserligen cke på långt när så mycket silfver i landet, som Sarae utan yttersta nödfall skulle vilja undvara, om i planen beräknas, eller motsvarande 20 milioner specier, äfvensom det torde vara tvifvel NS ER RF 1

14 februari 1844, sida 3

Thumbnail