Aftonbladet – 14 februari 1844, sida 1

SANNA FÖRHÅLLANDET MED FRÅGAN OM DE SÅ KALLADE HALLÄNDSKA KYRKOHEMMANEN. (Forts. från A 34) i Insändaren, i Biet (hvars artikel äfven Statstidningen begagnat) har af de anledningar vi nu anfört (se JM 34) från förhållandet under kyrkinspektorernes tid, hemtat ett synnerligt stöd för sin satts, att kyrkohemmanen ej tillhört kronan, och icke ansetts, i fråga om disposition, besittning och städja, lika med kronohemman: Att inrättandet af kyrk-inspektors-tjensterna nära sammalträffat med de under början af Carl XII:s regering utbrutna krigen, hafve vi redan anmärkt; att den då utfärdade instruktionen innehållit ett uppdrag åt dem, hvilket, derest orden så tolkades att föreskriften kunde gälla andra än verkligen donerade kyrkohemman — och således förändra den dittills erkända naturen af de blott för en del af räntan (landtgillet) till kyrko och presterskap anslagna, numererade och indela: de hemmanen i Halland — varit ett lika oförlåtligt, som icke lagligen bindande misstag, hafve vi äfven visat. Men det inses lätt, att då de ständiga krigen vållade stora utskrifningar och ofantliga ansträngningar af den nyss förut med rustning och rotering betungade allmogen, och hemmansåboerna snart sjelfva till stor del måste personligen utgå för hemmanens knekteeller — såsom det i Halland var — Dragon-håll, ansågs de af föga vigt, såväl af dem sjelfva, som af staten embetsmän och kyrkornas förvaltning, hvem son utstädjade hemmanen. Säkerligen kommo till oc! med under åren från 4704—53 till 4749 inga stä djor i fråga, emedan det torde mångenstädes va rit bekymmersamt nog att få någon som åtog si åboskyldigheterna, och man vande sig alt se kyr koinspektorerna styra om sakerna, utan kontrol eller inblandning från Landtregeringens sida.