Aftonbladet – 13 februari 1844, sida 4

gama menniskovänner, som Försynen gifvit förmåga, tröttnen ej vid den lidandes rop; en sjuklig och sängliggande hustru med fyra små nakna barn, som ropar eter bröo. Fordom var hon en menniska som var arbetsam, men nu kan hon blott bedja, och det är med den mest innerliga bön hon ber: Tänk o Gud! på sjuka alla, och på den som lider nöd. Den som intet kan gifva denna af nöd lidande, och den hvars bjerta ömmar för sjuklingen och hennes små barns tårar, han kan bedja för dessa små. Maria ENGSTRÖM, boende i huset J4 42 et 14 på Tantogatan, qvart. Bergsgrufvaå mindre.