Aftonbladet – 10 februari 1844, sida 2

teser —————EEEE—E——L — — LL rn marbas drog ut sitt atbrutna svärd och ropade Jag spetsar er allesammans såsom Järkor på mitt halfva svärd: der kunnen j sjunga en qvartett och bedja stenarna om förbarmande I detsamma återkom msgiern. Hvad är det? hvad understån j er?, frågade han vredgad. Bort med er! Bort med er allalb — Han slog på bordet, och allt var försvunnet ända till orgeln, hvilken väl var för stor, att innan man visste ordet af, få ur vägen. Magiern begynte nu att metamorfosera, och intet syntes säkert för hans makt. Han förvandIsde brinnande ljus i blommor, och blommor i brinnande ljus. Hen kastade fulla bägare i luften, så att de försvunno, och grep i vädret och fick dem tilhätta igen. Fogzlar, som med hela sin tjäderprydnad lågo döda på faten, tog han sirligt i vingarna, kastade dem i luften, och de voro tefvande; derpå fattade han dem ånyo och lade dem döda och til!redda tillbaka på faten. Men jag kunde icke låta bli alt smaka på en and, med hvilken han företagit en sådan metamorfos, och si, Jag åt tydligen af en vild and. Undergöraren deremot hade låtit en tam and flaxa och skria. Emedan jag temligen högljudt talade härom, kom magiern med en full bägare fram till mig och frågade: Har ni mod att tömma denna bägare? Väl mod,, sade jag, men kanhända icke lust.n Ni måste,, ropade han, veller slår jag ut bägaren öfver er. Jag ville just gifva honom ett svar, som hans oförskämdhet förtjente, men redan ropade han: Derl och jag trodde mig bafva vinet öfver hufvud och kläder. Dock var det rosenoch blom