Aftonbladet – 10 februari 1844, sida 1

jag icke kunna åtaga mig. det? Förutsatt likväl att i verldshbafvet flöt likaså godt vin, som i her rar Dominikaners källrar., ö ny0; gaf hvalfvet genljud af skratt, och sedar detta lagt sig, sade magiern. till: Therafimen Tyst; :du oförskämde .storskrytare! För Gud: skull, nådiga berre, vände han sig till konungen tro. ej ett lefvande ord af hvad denna oförskämda docka pratar. Hsns namn är Renommist, på svenska: storskräfla. Han kan icke dricka — bans läppar äro torra — allt var blott sken och bländverk, — kannorna äro icke heller toma, och! allt vinet är ännu qvar i dem, likasom förut. oo Han hade för bvarje gång ställt de toma kan. nörna bakom bordet. Nusläpade han åter fram den ena efter den andra, och de voro alla fulla Renommist I fortfor han, )dina knep och ditt skryt äro verldsbekanta. Upp! förbättra ditt rykte och blås för oss ett härligt trumpetstycke. Renommist sade: Bramarbas blåser basun; ropa honom, att han må ackompagnera mig. : Åter slog magiern på bordet, och: en tredje Therafim höjde sig UPP 1 en dammig och söndertrasad rustning. Det uppslagna visiret visade ett plumpt, rödsprängdt ansigte. I den ena handen hade han ett afbrutet svärd, i den andra en basun. Skäms du icke, frågade magierp, natt visa dig här. ien sådan drägt? ipDet: kominer sig derafy svaråde den tredje Thersifim. med djup röst, att jag komther direkte från Jerusalem och har: befriat den heliga ståden från de otrogna. Min här hade i öknen omkommit af hunger och besvärligheter; men jag tyckte