Aftonbladet – 8 februari 1844, sida 1

IRC UVI fdkldit,r Hcl UVA ff 2000 ERS vakad af militärisk tukt och lydnad, i stället att öfTI verlåta vaktknektars löner på entreprenad åt en vaktI mästare, som drager en eller annan sådan lön sig till godo, och låter tjensten förrättas af hustru, bårn eller pigor. Ej heller bör fångens föda öfverlåtas åt en fångvaktmästare, som finder större uträkning att gifva bränvin än mat åt fången, utan bör fångfödan ackorderas med någon närboende näringsidkare, ochibefälhafvande-underofficerare vara den, som tillser fångens bästa dervid. Den skandalen, att tilldela fångvaktare I krogrättigheter med utöfning deraf inom fångbuset, dit främmande personer lockas, förfaller dermed. — — — Vid hvarje fängelse borde för detta ändamål beräknas 4 underofficer, 4 korporal och 5 man af bevärade styrkan med lika afföning som öfrige af korpsen i terstoden innefåttar elt serskildt förslag, att tillika fullständiga denna korps såsom brandkorfps, samt kostnadsförslag, utgörande, för polisens militärkorps, 90 man, 44,500 Rir, för nattvakten, 444 man, 14544, och för beläl och underbefäl 43,100; summa 44444 Rdr Banko, samt; i händelse fängelserna ställas under militärbevakning, serskildt utgör 2500 Rdr. Det första, som det vid ett sådant förslag må tillåtas att framställa, är en fråga, om det just är så nödvändigt att experimentera med något nytt, i fall man redan eger en fördelaktig erfarenhet af någon äldre och redan befintlig Organisation på andra ställen att rådfråga. I detta afseendeär det utom allt tvifvel konstateradt, att ilen nattbevakning, som för närvarande begagnpas i Hamburg, der uppfyller behbofvet till allmän belåtenhet. Man ser icke allenast ganska ofta Hamburgertidningarne loforda den goda inrättningen -och nyttan af denna bevakning; den som skrifver detta, har äfven på stället af Hamburgare hört samma svitsord enhälligt. Månne det icke då,! när fråga uppstår omen ny organisation , vore skäl att förskaffa sig del af det reglemente, som angår denna corps och dess inrättning; en åtgärd, hvilken: måtte vara ganska lätt, då vi hafva en mir nister och :en generalkonsul i Hamburg, Den: staden har en half gång större befolkning än Stockholm; den är besökt af femtio gånger så många resande från alla trakter af jorden och dess: störa bandel gör, att en icke ringa del af den rörliga befolkningen består af egna och främmande sjömän: När nw allmänna säkerheten i en sådan stad är tryggad genom ifrågavarande inrättning, så borde en dyhk väl äfven förslå här i Stockholm: Uppysningsvis vilje vi nämna i förbigående ett psr omständigheter, som der mycket anses bidråga till :tjufnaders dels förekooimande, dels upp täckånde. Den ena är, att ingen, som ej är fullkomligt känd af vakten, får bära något knyte eller större paket på gatan efter en viss timma på aftonen, utan det medförda måste då deponeras i. vakten tills morgonen derpå; den andra är, att vakten har sig ålagdt tillse, att: alla portar äre: stängda mellan klockan 44 på aftonen och 4 om morgonen. I bändelse någon port då ännu är öppen, säger vakten till i huset, och eger deröre att dagen derpå af husegaren uppbära em liten afgift-af 2 skill. kurant (4 skill. Banko.) Detta försigtighetsmått ensamt förekommer många tjufnader och länder till stor trygghet. Den tredje är, att hvarje par af vakten ständigt är stationeradt omkring samma qvarter, hvilket har till fö;jd, att desse personer,snart lära känna den traktens innevånare, och lättare kunna skönja, om någon obehörig går ih i ett bus hattetid. Dessa vakter äro, efter den gamla metlioden; försedda med sax och .skramla;: den sednare för att, i händelse af behof, påkalla biträde från de närmaste qvarteren. . Vi uppräkna dessa småsaker derföre, att då de anses af betydlig nytta der på stället, torde de 2) beller här böra förbises, endast för att få införa något nytt. ; Vi öfvergå nu till det ifrågavarande förslaget serskildt, . Den första anmärkningen angår öfverbefälet öfver corpsen, hvilket insändaren vill lägga i polisens händer, :Att dettaskall öfverensstämma med solis-auktoritetens önskan faller af sig sjelf, ty innu har väl knappt någon menniska funnits, om icke gerna sett sin makt och myndighet ur vidgad. Men denna makttillökning torde, om saen granskas härmare, hvarken befinnas nödig eler serdeles lämplig, Det bar ända ifrån medeliden ansetts tillhöra städernas kommunala rättigiweter och friheter i alla icke rent despotiska länler, att deras borgerskap sjelfva genom sina deegerade fått bestyra om alla inrättningar, sor tillöra stadens egen styrelse och vård, och annorstädes var man äfven alltid sett.borgerskapen bevaka denna ättighets vidmakthållande såsom ett af deras vigti, äste privilegier. På denna grund tillhörde också hea polisen i Stockholm, ända tills för omkring 60 år edan, Stockholms, magistrat, och det hördes icke f, att den förvaltades sämre då, än sedermera. )et var först Konung Gustaf den tredje, som, selan han bemäktigat sig enväldet, upprättade öferståthållareembetet och i sammanhang dermed olisstyrelsen på dess närvarande fot, så att sära tanför stadens öfriga styrelse, såsom en delegar ion af den kungliga myndigheten, samt utrustade n med en makt, i Hora alseenden större ån gon annan embetsmyndighet i landet, Det är få bekant att denna myndighet sedan. allt mera, vecklat sin egenskap af politisk instilution, och kå. 86 ar under vissa perioder existerat åtminstope ki ycket såsom en utkik och ett vaka-öfver-o borgerskapet, för bofvets räkning, som för,den sentliga ordningsoch enudhatevården ; Detta är