Aftonbladet – 7 februari 1844, sida 1

DÖDEN FADDER ). SAGONOVELL AF DR H. SCHIFF. ANDRA BOKEN. Maria trädde vid eremitens hand ur de underjordiska, mörka hvaliven i dagsljuset. — De befunno sig i ett vidsträckt hvalf af en slags gråsten med otaliga gångar och blender. Det var borgkapellet på Todtenstein, byggdt i likhet med en af naturen bildad grotta. I midten stod den jettehöga fadderns bildstod af hvit marmor, som hotande höjde sin högburn: lia, Så hade den i århundraden stått och hotat men i dag hängde linga spindelväfvar liksom er förmultnad sorgfana omkring den och hånande lekte vindarne dermed. Rundt deromkring lågc förfädernas bilder på sina grafstenar, men förmör. kade och betäckta af dam. Afven andra marmor. bilder knäböjde ödmjukt i nischerna; det va Todtensteinarne, som stupat i främmande lanc och hvilkas stoft icke hvi!ade bär. — Icke sannt, frågade eremiten, är det ej et hemskt ställe? Hvarje steg ljuder efter en och hvarje stafvelse gifver genljud. Derföre har för härjelsen skonat det, ty gref Hohenborst med si na söner buserade som den onda fienden på den na. borg och förstörde och ref ner allt, för at upptäcka Todtensteins skatter, handlingarna, me framför allt dig. Men här sjönk deras. mod oci deras förintelseifver. Han förde jungfrun till en betäckt grafsten täcken och dukar voro spända deröfver, för af ) Se Aftonbl. N:is 17, 18, 19, 20, 2t, 22, 24, 26, 27 29 och 30.