Aftonbladet – 6 februari 1844, sida 2

tillfallande vinsäden hvarje församling; och att sale-l des, när Hernösands stift från erkestiftet afsöndrades, de domkyrkotunror, som förut tillföllo det sednare, efter den tiden bordt tillfalla det förra samt att, vid den tid, när dessa domkyrkotunnor anslogos, domkyr-. kor funnos i alla stift, och de som så kallas ej skilja sig från de öfriga genom annat, än att de tillhöra sätet för andliga styrelsen. Rättigheten tillifrågavsrande tionde -kunde således efter R. 8. åsigt, ej frånkännas Hernösands kyrka, derföre att hon icke benäm nes domkyrka och att dess pastor icke kallas demprost, enär-hon likväl lyder under både biskop och domkapitel såmt i allafallär en stiftskyrka. deraf och då på andra ställen, vid nya stifts afskiljande från äldre, en deremot svarande förändring i disPå gruvd positionen af domkyrkotunnorna redan egt rum samt kyrkan i Hernösand vore förfallen och behöfde ombyggas, hvilket dock, i brist på tillgångar, icke kurnnat företagas, anhöllo R. St., det ville K. M. medgifva, att de emförmälde 124 domkyrkotunnorne måtte tillkomma stiftskyrkan i Hernösand. nämndes, att Upsala domkyrka uti Gustaf Adolf: försäkran den 34 Dec. 1611 väl erhållit löfte att varda bibehållen vid denna förmån; men att flerfaldiga exempel funnos att, oaktadt domkyrkotunnan avslagits till sjelfva domkyrkan, den likväl stundom användts til! andra kyrkans behof. Häröfver resolverade Korgl. Maj:t den 43 Mars 1835, att några pya skäl icke förommit att bifalla R. St. önskan. Vid sednaste riksdag bragtes frågan åter å bane genom i alla fyra rissstånden väckte serskilda motioner. Dervid upplystes, att Upsala domkyrka år 1839 egde ett kapital af 553,469: 4. 5. och att dess årliga domkyrkotionde utgöres: från Upsala län med 170 tunnor . Stockholms 4598 d:o Maten korn, och Westerås 5350 d:o .sten råg. Gefleborgs 82 do 17, råg 7, korn. Vesternorrlids 4924 d:o endast korn. eller tillsammans 558 tunnor; och skulle deraf bekostas ej mindre arbetena i Gustaf I grakor, hvartill ansågs åtgå 20,000 Rdr, än ock en ny gråstensmur vid södra sidan af kyrkogården samt en dylik stenfot under. kyrkan, i stället för en skadad sandstensfot ; hvarförutan af domkyrkekassan skulle betalas utskylderna för fem embetsgårdar, och vidmakthållas ett nyligen inköpt gammalt katedralskolhus. Hernösands kyrka deremot hade sig tillslagen endast 70 tunnor kronotionde, på grund a, ett Kongl. bref den 15 Mars 1648, utgående från Ångermanlands södra fögderi. Ett upprättadt kostnadsförslag till kyrkobyggnaden upptog 83,000 Rdr, hvaruti dock ej var beräkpadt hvad ett nytt orgelverk :unde kosta och hvilket antogs till cirka 10,000 Rdr, så att hela kyrkobyggnaden ansågs sannolikt komma att uppgå till 400,000 Rdr Bko, i förhållande hvar till kyrkans tillgångar voro obetydliga. Rikets Ständer hade väl, å ena sidan, insett nödvändigheten deraf, att Upsala domkyrka — det herrilgaste tempel i Norden genom dess byggnadssätt. och dyrbart i anseende till de minnen, som der förvaras efter flere framfarne konungar — icke saknar medel; för nödigt underhåll i vissa och ytterligare förskönande i andra delar; men trodde å andra sidan det vara lika angeläget och med allmänna omtankan öfverensstämmande, att äfven mindre kyrkor inom riket icke betagas utvägarne för deras vårdande och bibehållande. De skäl, som legat till grund för Hernösands stifts förpligtelse, att till Upsala domkyrkas underhåll lemna bidrag, syntes numera häfne, vid det förhållande, att Hernösands kyrka, redan år 4835 ytterst briställig, nu vore till den grad förfallen, att den måste ra-. seras och ånyo uppbyggas, hvarföre den ock tillslutits såsom. vådlig att begagna. Rikets Ständer ansågo derföre med billighet och rättvisa ingalunda förenligt. att det samhälle, hvilket sjelft saknar utrymme till gudstjensts utövande, skall till annat samhälle, hvars kyrka finnes väl bevarad, lemna bidrag för denna sednares framtida bestånd. — På dessa grunder, och då det lägervall, hvaruti Hernösands kyrka vore försatt, sannolikt varit en följd deraf, att hon varit i mistning af de ifrågavarande domkyrko-tunnorne, hemställde R. St., att Kongl. Maj:t täcktes åt ämnet ytterligare egna sin uppmärksamhet och medgifva, att de 124 tunnorne kronotionde spanmål hädanefter mätte tillkomma Hernösands stiftskyrka. I anledning af denna Ständernes anhållan infordrades nytt utlåtande från Consistorium Ecclesiasticum i Upsala. Konsistorium påstod det vara ett oriktigt begrepp om domkyrko-tunnornes uppkomst, som föranledt det misstag, att domkyrkorne ansetts för stiftets egendom och den derutaf dragna slutsats, att dessa kyrkors underhåll vore en stiftsangelägenhet. förut lydt under kyrkorne, hade de 6 förnämsta kyrkorne i riket, nemligen Upsala, Skara, Linköping, Strägnäs, Wexiö och Westerås, såsom någon ersättning erhållit kronotionde-anslag, icke derföre att de voro domkyrkor, utan emedan underhållet af dessa dyrbara byggnader eljest skulle blifvit för mycket betungande för de församlingar, som dem besagnade. Då Då vid reformationen de betydlige egendomar indrogos, som Tillika om-) l Hernösands stift inrä tades, hade dess kyrka erhållit nytt tionde-anslag, och Upsala domkyrka ansågs då icke kunna betagas de förmåner, dem hon förut innehaft, likasom icke heller sedermera konung Carl XI, vid sin reglering af indelningarne, vidtagit någon förändring; och förmente sålunda konsistorium, att domkyrkan hade obestridlig rätt. till fortfarande disposition af sin sionde. Uti påminnelser häröfver hade konsistorium i Hernösand bland annat anfört, aft kyrkan derstädes rätteligen innehade blott hälften af de till henne anslagne 70 t:r spanmål, eller endast 35 tunnor i löst mål, hvilket, reduceradt till fast mål, utgör 35 tr 4, kpr. Den andra hälften deremot ingår, enligt ofvannämnde Kongl. bref d. 45 Mars 1648, till det med gymnasiihuset sammanbyggde s. k. Synodalhuset, och utgör således en inkomst för gymnasii byggnadskassa. Konsistorium i Upsala fick nytt tillälle att häröfver förklara sig och sökte genom ett Korgl. bref af den 47 Dec. 4695 bevisa, det Upsala domkyrka icke vore att anse såsom sådan, utan såsom en rikskyrka, hvarföre Hernösands stifts afsöndrande från erkestiftet icke kunde medföra någon rubbning i kyrkornes förmåner. För tredje gången har Reg. nu förehaft denna fråga, och uti resolution af den 45 sistl. Okt. förklarat, det några nya skäl icke förekommit, som kunde föranleda bifall till den af Rikets Ständer gjorda framställning.