chaussterdå. omgifna af dubbla rader fruktträd, dignande under sin ymniga börda, öfverallt framskyrita bebagliga landtgårdar och tegeltäckta byar mellan moajsåkrar och vinberg: Tvenne stora böjder, Schwarzwald och die Ålp, dela landet, och bilda en mängd bördiga, mot de kalla vindarne skyddade dalar, genomströmmade af Neckar och Donau, samt flera smärre floder. Jorden är nästan öfverallt god, dalarne valtnade af från bergen nedstörtande bäckar, beskattningen måttlig, alla feodal-servituter upphäfna, och jorden fri, samt tillåten att styckas och aryttras efter behag. Den starka befolkningen har ock:å i sjelfva verket medfört en sådan styckning — cller måhända omvändt, — Men framför allt har dertill bidragit Wäirtembergarens kända böjelse att äga sin egen torfva, huru liten den än må vara. En possession af 30 till 40 tunland kör derför till undantagen, och ett vanligt bondhemman innehåller blott 5 å 6 tunland., Fäster man sin uppmärksamhet på brukningssättet, och söker lämpa hvad men ser till något af de bekanta åkerbrukssystemerna, så är man illa deran. Det finnes ej i Wärtemberg något allmänt antaget åkerbrukssystem. Hvar och en har sitt; hvar och en odlar det som för hans jord och lökelförhållanden passar bäst, och fördelaktigast kan afyttras, och man ser deriöre sädesarter och fodervexter i en brokig blandning med tobak, majs hampa, krapp, bumla, lin, rapsat och spelt, och det enda som öfveralit är att fiona, är vinkulturen och den allestädes spridda foderodlingen iör bokapens behofp — — — — Afsedt från boskapens qvalitativa beskaffenhet, utgör boskapsskötseln Wistembergska landtbrukets grundpelare. Boskapen är överallt väl född, och sommarstall!fodringen nästan allestädes införd. Priseroe på boskap åro höga, asättningen stark, exporten högst betydlig. Inga kött-taxor i städerna nedtrycka boskapspriseroa och afskräcka landtmannen från denna näringsgren, inga allmänningar och gemensamma beten öÖiverlastas här med svältande djur; hvar och en rörer sig fullkomligt fritt med sin egendom, och följden är allmöst välstånd, flit och trefinad., — — — De Kongl. Domänerna hafva utmärkta stuterier af äkta Arabick och Engelsk fullblod. Landtmannen deremot bekymrar sig föga om sina bästars härkomst, blott han kan erhåila starka och uthbärdande djur. Genom styrelsens försorg äro alla delar af landet försedda med goda beskällare, passande för frambringandet af landtbrukshästar. Liksom i Mecklenburg, äro här kappränniogar inrättade för allmogens hästar. Det ligger i sakens natur, att dessa ej kunna motsvara sitt ändamål. Ej den häst, som på några minuter hastigast tillhyggalägger en viss sträcka, med en ryttare på ryggen; utan den som drager evt tungt lass en viss, längre väg, på kortaste tiden, samt med miusta förlust af hull och krafter, är den tjenligaste för landtmannen., v Hvad som väcker förvåning är, att i detta lilla land redan lärer finnas 16 så kallade konstqvarnar eter Amerikansk modell. Regeringen byggde, för några är sedan, den första, och nu sprida de sig mer och mer. bJeg föres här af min berättelses gång till det högsta och märkvärdigaste föremålet i detta land, ett föremål, hvilket fremlingen, i fall han är landtbrukere, icke kan förbise. Ju mera han hänföres af det blomstrande tiliståndet i alla landtbrukets grenar, ju mera ledes han ock att forska efter orsaken dertill. Och denna orsak, källan still alla de förträffliga lagar, inrättningar och åtgärder, hvilka lyftat Wärtembergs landtbruk till den höjd, der det befinner sig, är — konwngen. Det är han som afskaffat de tryckande lemniogarne efter feedalväldet, som med visa lagar. befordrat landtbrukets utveckling, som infört ädla racer af hästar, hornboskap och får, och uppställt dem på kronans domäner, hvilka han bemödat sig att göra till mönster för landtbruket. Det är hen som infört linodtiogen från Belgien, qvarnbyggnadskonsten. från Amerika och silkeskulturen ifråa Italien, som. stiftat den stora årliga landtbruksfesten, sora af hovom sjelf alltid bevistas, och hvarvid han, lik en ramiljerader emgifven al sina barn, sjef utdelar priserna för landtbrukets bästa alster. Det är slutligen han, som grundlagt Europas största och fullständigast organiserade landtbruks-institut, Hohenheim, hvarest eiever till ett obegränsadt antal kunna finna undervisping, och derigenom skänkt Wärtembergs landtbruk den största gälva det kunde emottoaga: Velenskap och Erfarenhet, ömsesidigt stödjagde hvarandra. G (Fort. följer.) a ren A RFA A oo AATT TNA TARA Fr AR