-och snuslabriker 7, urfabriker 8, vagnsfabriker 6, ä -tiksfabriker 8, inalles 487. LANBTBRUKSFESTEN I WURTEMBERG och dervid väckta motioner om prohibitifsystem och hemmansklyfning. Sedan Svenska Landtbruksakademien fått enn Sekreterare i Hr Nathorst, har Akademien två å å rad utsändt bonom, på allmän bekostnad, ti Landtbrukaremötena i Tyskland, med den verkar enligt hvad Hr Nathorst sjelf upplyser i sin be rättelse öfver den sednare beskickningen, att, d han ytterligare knutit ett ej obetydligt antal be kantskaper med Tysklands utmärktare Landtbru pkare, den närmare förbindelse, hvilken Kong Akademien afsett att knyta med nämnde land åkerbrukssällskaper, nu kan anses vara fulikom pligen :vunnen., Alt frukterna häraf skola i sinom tid åter gälda ambassadkostnaden, bör ej betviflas; me vi lemna för tillfället den ekonomiska vinste derhän, för att fåsta upumärksamhbeten på någr specialskildrinzar i Hr Nathorsts sednaste rapport Hvilka synas kunna intressera äfven andra är Landtbrukare. i Det var ett landtbrukaresammanträde i Waär: temberz och den der sf nuvarande Konungen stil tade årliga landtbruksest, som Hr Nathorst bevistade under sin sednare resa, hvilken imed: lertid sträckte sig vida längre; även tilt Italien Vi skola här anföra ett och annat af berättelser om Wärtemberg. Detta Tyska Konungzarike omtalas föga; det-är en af de stater, som likt trefliga hushåll icke lemnal ämnen för anmärkningar utomgårds och derföre sällan sysselsätta ryktet. För den som mera tycker om att kunna berömma än klandra, är det imedlertid ett land, som tål att skådas på närmare håll. Det utmärker sig bland sin omgifning genom den för Tyskland ovanliza frihet, som der råder, i alla goda ristningar af mensklig verksamhet, och för den harmoni, som: till följd häraf förenar styre!se och folk i ett gemensamt sträfvande för allmänt väl. Konungen af Wärtemberg synes ha trädt den af Tyska Förbundsförsamlingen bevakade karantänslinien mot liberala: ider om sann -konstitutienalitet. med dertill hörande yttranderihet och likhet inför lagen, så nära han någonsin kunnat. utan att bryta med sina höga förbundsbröder genom dess uppenbara öfverskridabde. Sina stora inkomster såsom Konung och Dormäninnehafvare använder han företrädesvis till rön i Landihushållningen, och med frikostichet söker hen befordra spridandet af! de resultater som lyckats. Han framstår bland siha undersåter snarast likt en förmögen Possessionat, som genom exempel, råd och bistånd, söker utbreda samma trenad ban sjel! njuter, till mindre rikt lottade likar; men han affekterar ej. att synas som en sjellklok pappa bland en hop. evigt omyndiga barn. Just härisenom är han likväl af sina undersåtare älskad som en far, en verklig landsfader, utan att i tid och otid skryta sjelf .med titen. I sin trefna verksamhet gynnas han visserligen af landets lyckliga läge och Juftstreck och dess häraf befrämjade fruktbarhet; men Tyskland hår andra, Jika väl belägna och iruktbara länder, utan samma trenad; skillnaden visar sig alltså omisskännligen som ett alster af insti lulionernas olikhet. I sina skildringar af Wär:emberg har Hr Nathorst ej förbisett denna orsak, och man bör bå!la bonom räkning. för hans sppenhet, -helst han kunnat ana, att anslåendet af nssådan sträng icke skulle ljuda angenämt i alla ;ron. . Se här, hur han baskrifver de första intryccen, som en utländsk res nde erfar vid inträdet detta lycktiga lind, och de omisskännliga orsa.erna dertill. j Det är en skön syn som möter främlingen då han commer in i Wirtemberg. Det är anblicken af väl-j: tånd och en hög grad aft kultur. — dÖÖfverallt äro