andra ganten, skall med storsta noggrannbet un-:s dersökas, huru han under dagens lopp försörjt sig. 4 Ingen får lemna stället under natten. Hvar och 4 en af fattigbjonen skall vara pligtig biträda medi!l rummens tvättning och rengöring om föreståndaren fordrar det. — I fall man under någon tid haft anledning t? att tveka om den position, som tidningen Freja ! under sin nuvarande, af en viss mystisk slöja om-j vifna, och med undantag af boktryckaren, alide!es i obekanta redaktion, under detta år skulle komma ! att intaga, så synes gårdagens nummer deraf varal! egnadt att skingra detta tvifvelsmå!. Man finner! der på en gång uti särskilda artiktar ett skarpt utfall, icke blott mot grefve Frölich, utan äfven emot grefve Anckarsvärd, friberre Nordin och,l: såsom det beter, de andra koalitioneas eller nyancens medlemmar, jemte en insinuation att de vilja blifva statsråder; samt vidare en total om-: kastning och fullständig atbön i frågan omde Hal-! ländska kyrkohemmanen, hvilket i och för sigl: sjelf är ganska märkvärdigt. Freja förklarar sig! deri skyldig att erkänna sitt stora misstag vid bedömande af detta regeringsärende, och det är en insänd artikel i Biet som åstadkommit detta underverk. Men det är icke no: bärmed. Att kammarkoilegium, från hvars arkif flera af de vigtigaste upplysningorne blifvit hemtade, dettal: oaktadt afgifvit ett så beskaffadt utlåtande, som synes af Statstidningens berättelse, anser Freja ty-! da på ingenting mindre än en sjunkande embetsmannabi:dning, samt ser deri ett förhållande, sota . bådar olyckor för landet). Vidare allarmeras Freja af en anmärkning i Vinterbladet om de nuvarande statsmännens bristande förmågan, och den slutsats som deraf kunde dragas för behofvet af ett ombyte i konseljen, hvarmed hon likväl icke vill hafva sagdt, att icke flere omflyttningar vmåste ske, såvida framtiden skall vinna något förtroende. Slutligen förstås det af sig sjelf, att det vanliga ovettet mot Aftonbladet på sex eller ; åtta ställen icke får saknas, hvarvid bland annat; förekommer det märkvärdiga uttrycket, att man l1 ( j under hela sitt lif procentat på Konungens person och sålunda åsidosatt all konstitutioneil anständighet,. I samma anda förekommer äfven på ett annat ställe mot en del af riksdagsoppositionen den beskyllningen, att den lycksöker för sonen och likasom ställer sig i säkerhet bakom honom, för att så mycket tryggare kunna måtta huggen åt fadrenp ete. . Den som, efter alit detta, ännu kan tvifia på den nya politiska kosan, som Freja hädanefter lärer komma att antaga, skall icke äga mycken skarpsinnighet. Det närmare lärer nog komma att visa sig inom några få månader. Hvad eljest beträffar den bär ånyo upprepade sam manställningen, af grefvarne Frölieh och Ancekarsvärd samt fyiherre Nordin, såsom de der af riksdagsoppositionen skulle vara ämnade till kandidater för konseljen, så är det en saga som redan lika många gånger blifvit vederlagd. Grefve Anckarsvärd har sjelf i tryck högtidligen förklarat, att ban aldrig önskar eller ämnar inträda i! nåson konselj. Friherre Nordin, ehuru ban under sin embetsmannatid icke var bland de oskickligare, framhölls ingalunda af riddarbusoppositionen vid sista riksdag, då den hade pluraliteten blsnd elektorerna till någon af de mest inflytelseägande platserna, emedan den ansåg åtskilligt oklart i hans ställning. Lika litet ba vi hört alt grefve Frölich varit af riksdagsoppositionen eller pressen nämnd såsom kandidat till en statsrådsbeställning, och om en tanka någon gång förut skulle fallit derpå, så kommer sådant visserlizen icke mera i fråga hädanefter, sedan grefve Frölich i den sednaste affiren, som angått honom, gjort snart sagdt allt möjligt, för att visa, att han var bortkommen i fråga om klokhet och takt mot sina motståndare, oaktadt ingenting varit lättare än att just med anledning af detta tillfälle blotta hela nedrigheten af de salarierade skrikhalsarnas i Biet vrängda framställning och försök att reta passwnerna mot honom. Men se härtill hade forårats att uppoffra något litet af det som engelsmannen kallar selfabsorption, samt alt icke blifva stött af sina vänners råd, och deraf var den ädle grefven icke mäktig. Han ville absolut handla endast på egen hand, och följden är bekant. Freja borde således åtminstone kunna framlägga något enda bättre faetum, innan hon ånyo under sina taskspelerier grundar beskyllningar på dessa omständigheter. ÖOfverhufvud blir det till slutet svårt, att i hela detta skriande se annat, än ett understucket spel, för att, medan man gör sig käck i några allmänna fraser om sin egen frimodighet, arbeta så godt man kan derpå, att allt må blifva qvar vid det gamla; och detta utgör då älven en tillräcklig förklaringsgrund hvarföre Freja numera dagligen smekes och tages under armarne af Biet. Märkvärdigast är dock i nyssnämnda afseende, eller såsom en uppenbarelse af den nya politiska kosan, Frejis öppna förklaring om sin; frontförändring i frågan om de Halländska kyrkohemmsnen. Vi vilje icke nu inlåta oss i detaljer rörande sjelfva saken, dels derföre att Freja icke heller gelf vidrört den, dels emedan vi en annan dag och innan kort skole meddela en vederläggning af Biets artikel, som egentligen icke innefattar annat, än de gamla s, k. Printzencreuziska argumenterna, som lades till grund för 1825 års beslut, och hvilka ständerna vid sista riksdag utförligen Uj; ar YT Alla fall rå on förändrad fun to.