Article Image
Rko, af hvilka denna balans ersättes? Ar det ogrundadt, att det utgör ett bland de högre emhetsmännens åligganden, att taga en aktie i Biet, för att anses devuerade? Om tidningen till en stor del existerar genom en sådan beskattning, hurudant är då Biets oberoende i förhållande til! hvarje sådan embetsman, som är aktieegare derstädes, i händelse anmärkningar mot honom skulle förekomma? Frågan 3: Då Biet icke är någon rökoffersanstalt, hvarföre röker det ändå så starkt, till och med på flera ställen i samma nummer, der nyssnämnda försäkran lemnas? Band de många goda saker, Svenska Bietäzer, är också en, såsom det uppgifves, korrespondent från London, som väl icke är den oförlikneligaste af alla korrespondenter,, såsom sockenskräddarens i Den förmente prinsen, men i alla fal eti godt stycke på vägen. Denne korresponaent beskrifver nemligen den svåra nöden i London, och säger: Jag har varit verkligen konfunderad vid tanken att påträffa dylikt i det rika England, då jag icke sett en hundradedel af denna nöd i det fattiga Sverige; men, som sagdt är, allt går här i stort., — Vi böre icke betvifla Bi-korrespondentens uppgift, att han här icke sett en hundradedel af den nöd, som finnes i England, och han är på visst sätt att lyckönska för denna obekantskap; men då läsaren möj!igen kunde af detta omdöme förledas till den slutsatsen, att proport:onen af de fattiges antal till de bergades är hundrade gånger större i England än i Sverige, så kan det vara skäl att erinra om några facta, som motsäga detta. Det är icke :allenast af tzbellkommissionens statistiska arbete bekant, att de fattigas och utfatligas antali Sverige under de tre sista femåren på ett förfärande sätt tilltagit; de officiella upplysningar, som inhemtades under det fattigvårdskommitteen för Stockholms stad var samlad, gifva äfven serskildt vid handen, att i Stockholm finnas öfver 9000 fattiga, hvilkas arbetsförtjenst är alldeles otillräcklig till deras försörjande. Lägser man härtill alla pauvres honteux, så utgör det omkring en åttondedel af hela befolkningen. Det kan icke betviflas och är för öfrigt genom parlamentsuddersökningar nogsamt bekant, att eländet i vissa trakter af London är rysligt, isynnerhet om man jemför det med deras vilkor, som halva ständig arbetsförtjenst, och -hvilka kunna bestå sig, i förhållande vida bättre lifsmedel och andra förnödenheter der, än i Sverige. Men om man vill göra en vandring längre upp åt malmarne i Stockholm, så är det i senning icke svårt att der träffa på taflor af ett så djupt elände och en så tryckande nöd, att något mera bekymrandei hved land som bhbelst icke kan anträffås. Dessutom, ehuru förfärlig nöden är i London, har man likväl icke der erfarit, att ens ett så stort antal personer som i vår hufvudstad befunnit sig i den ytterliga uselhet, att de måst gräfva ned sig i gödselhögarne, för att nattetid skydda sig mot kölden, eller af svält och sjukdom fallit ned och dött på öppen gata Sådana bändelser äro till och med sällsynta i London. Detta allt kan förtjena att ihågkommas, på det man icke af förfåIrelsen öfver tillståndet i ett annat land mi föranledas till den tankan, att det lyckligtvis ändå licke är så svårt här hemma. För öfrigt är Biets gårdagsnummer, hvari denna korrespondensartikel står att läsa, lika med många föregående ganska intressant i stilistiskt och Isynnerligen i linguistiskt afseende. De engelska pawnbrokers (pantlånare) hafva af den lärda Biredaktionen blifvit förvandlade till paconbrokers; uti en följande artikel beskrifves ett så kalladt Ixasylam för husvilla uti Glasgow): — en beskriIning, som för öfrigt är intressant nog och förtjenar att läggas på minnet. De fattiza, som söka berberge i detta asylum, kallas vidare öfverallt ömsom aapplikanter, och vapplikanter för admissionk och deras matportioner benämnas alionerp, Isåsom man hos oss! kallar foderqvantiteterna för hästar. På ett ställe talas om rökning på ett annat om räkning,, som icke får tillåtas utifattighuset, ehuru det är bekant, att rökning för lutIrening verkligen är tillåten. Vidare talas om nDågöt, som skall införas vid vändan af en bok, hvaraf vill synas, alt fattighusets böcker torde vara på ett serskildt sätt inrättade. Om fattighjonen säges, att de näro förbundna all lvälla sig så lofta de på ett sådant sätt, som dem brordrasn I— —, hvilket är en mycket tydlig föreskrift. På ett annat ställe heter det, att tjenstemännen skall ex officio vara ledamöter af kommitteerna På ett annat ställe finnes By-laws öfversatt med bilagor 0. s. V. Det hufvudsakliga af den ofvannämnda beskrifningen om fristaden för husvilla uti Glasgow är följande: Utgifterna bestridas genom frivilliga subskriptioner eller donationer, och hvar och en som subml emhanar on onrinda 2 452 Allar okänker fam ot:

31 januari 1844, sida 2

Thumbnail