UTRIEES. — En Berlinerkorrespondent i Deutscher All gemeine Zeitung gör åtskilliga betraktelser öfve de nyligen till en del emanerade preussiska lanåt dagsbesluten eller landtdagsafskeden, som det heter och vi återgifva deraf följande sammanfattning a författarens långa och, såsom det i trycktvånget: land höfves, omsvepsfulla meningar. De länge förväntade landtdagsafskeden äro nu efter ingången af det nya året, styckevis publi cerade. Som man hör, hafva de ieke publicerade delarne alldeles samma syftning. Så utgå de då, som betydelsefulla nyårsbud till de väntande pro. vinserna, och utströ säden i de mångfaldigt be: arbetade sinnena. De klappa med manande slag på det tyska fäderneslandets portar, detta land som, så i norden som syden, tillitsfullt blickade upp till hufvudsätet för tysk intelligens, som, efte allt hvad förefallit, var berättigadt att från Ber lin, der man ständigt så stolt nedblickat på då små staternas oorganiskav försök, förnimma et! kraftigt organiserande ord, värdigt Tysklands ge nius, den man frammanat ur griften, och lämpad efter det i sitt innersta djup upprörda tillståndet Äfven den lugna tänkaren, den vidtseende euro peiska statsmannen, som. redan väl kände viss: på ytan sväfvande lätta figurer, och som derföre knappt aktade det behagligt anordnade larmet oc de, efter bekant melodi blåsande vwvindarne värd: si uppmärksamhet, äfven honom intresserade de! att se, om det ens blott för en kort stund vort den -gamla embetsmanna-monarkien möjligt at låtsa en böjelse för frihetens idder, visst icke ge nom att tillämpa dem i institutionerna, utan blot i orden. För de längtande provinsernas, för Tysk dands, för hela Europås ögon ligger alltså nu e1 cykel af de der politiska försöken, i hvilka mai förment sig Anna tillfredsställandet af den tysk