Aftonbladet – 30 januari 1844, sida 1

an PN kläder äro dåliga, så sannt är ock mir betalning ergörande; i annat fall fordrar jag inge Men hvad begär du ö frågade den andlige herrn. om den gör verkan? Tio guldstycken, och att ni hörer min bikt. Det kan så vara med bikten. Men du begå en stor synd, min son, alt så oförskämdt vilj preja en kyrkans höga tjenare. Tio guldstycke: för en enda dryck, det är oerhördt.n Högvördige herre, frågade jag, är det icke ti gånger mera mycket värdt, att blifva qvi e sjukdom, än alt ådraga sig den? Jo, visserligen, min son. Välan då, högvördige herre, så kom ihåg di alla fina viner och läckra rätter, hvilkas omått liga njutande har vållat edert onda och som ha; kostat er vida mer än tio guldstycken, och dj skulle jag med mycken säkerhet kunna värder min kur till tusen guldstycken. Du har der en underlig taxa, min son, sade bans högvördighet, och dermed började han si hjertligt skratta, ätt stolen knakade under honom Men plötsligt gaf han upp ett högt skri, förvrec sina anletsdrag helt ömkeligt och hade ett så här tigt anfall af podager, att han för smärta ej visst sig den ringaste vån. Hit med din dryck,, skrek han. OQO ve, ove Jag vill uppväga den med guld. Gif hit, vor det ock gift. Aj, aj! hvarföre dröjer du? Gif hi och drag åt helvetel Jag hade knappast tid att taga fram min flaska Men då förvånades jag sjelf öfver mitt läkemedel verkan, hvilket jag för första gången profvade hans : högvördighet bekom ock visserligen en dugti