Article Image
hade icke kunnatföra henne på sjukrummen, ty de fanns ingen plats. Juryn örklarade att den aflidna dödt naturlig död., — ÅNERDOT OM GUIzoT. Under det krig, som bela den fransyska oppnositionspresser förer emot premierministern Guizot, den fordre: professorn och historikern, ör hål!es Honom naturligtvis som oftast hans öfverlöperi under striden emellan Napoleons och Bourbonernas väde. Angående detta ämne meddelar en tidning, la Patrien, en ganska pikant anekdot, såsom alldeles säker. Den erinrar, att under s. k. hundrade dogarne, 23 Napolson hade återkommit från Eiba och återfick makten, emottog hr Guizot en ganska vigtig embetsmanneaplats i inrikes ministeren och hibehöll den i ett par månader till dess han blef afsalt, samt att Monitören, Frankrikes officiella blad, för den 46 Maj 12145. omtajar detta efsättande uti ordalag, åt hyilka hr Gu zot ide har att lyckönska sig på ksarakterens vägnar. Då hr Guizot emottog underrättelsen om sin afrältn ng befann han sig i sin byrå. Han tänkte från den stunden, att det vore godt om han kunde utplåna spåren af sin trohetsförklariog mot en regering, som bröt med honom och med hvars fiender han gick att förena sig. Han lät derföre hemta till sig det band af registraturet, som innehöll den skrift, hvarå han vitika med de öfriga embetsmännen i infikes miriste ca hade tecknat sitt samtycke till den BB. k. additionilla akten. Men nu kunde han hvarken ändra eller stryka ut sin unders rit eller rifva ut bladet, hvarpå den befanns, utan att uppenbara sin a sigt. Hvad gjorde han då? Han slog omkull ett bläckhorn öfver idan. Hans underskrit blef sålunda omiaotetgjrd genom en händelse. Man kan före ställa sig, att tidningen. som berättar detta, gör allehanda betraktelser öfver det fula i ett sådant företag, men hvilka vi anse onödigt att här upprepa. — RiGocerHare. En Tysk tidskrift omtaar, Bnder denna benämning, en ny. om mycken skarpSnnighet viltnande apparat, som en D:r Henric Biatin i Paris uppfunnit, och hvars ändamål är att i vissa vådliga sjukdomar, isynnerhet vid akuta och kroniska affektioner ieda en ström af kyla kring hufvudet. Vid ficefe experimenter har denna nya inrättning befunnits så verksam, att den kan anses såsom en oskattbar tjenst för läkekonsten. Det är en mössa med dubbla väggar, som helt och hållet omger hufvudet. En metaliring bildar dess bas och vid denna ring äro fästade blåsor, hvilka innehå!la vatten som skall omsluta hufvyadet. På sena sidan af mössan är en öppning för att medelst en hevert insläppr vattnet, hvilket åter rinner ut genom en slang, som är apterad framtill på mössan. På delta sått kan irom 24 timmar en ström af 400 litres vatten ledas genom apparaten. De högst sinrikt anbragta blåsorna äro ogenomträngliga och icke utsatta för röta. Huvudet hvilar mjukt i Rigocephalens kavitet utan att tyngas eller tryckas. På oroliga patienter kan apparaten fastgöras. — EN FLAK ANMÄRKNING. Journal de Paris berättar, att en gesäll, som någon tid besökt föreläsningarne i mekapviken, har inventerat en machin, medelst hvilken. hvarje person, som kan svänga omkring ett hjul, på ex dag kan tillverka 50 par skor. Engelska tidningen Tie Thimes gör föjande anmärkning vid denna bastanta puff: man beräknar, att i Frankrike bland 34 millioner invånare 20 millioner icke hafva någta skor, emedan de sakna medel att förskaffa sig sådare. Det är sannolikt, att om uppfinningen af dennDamachin bekräftar sig, hela befolkningen kan bestå sig lyxartikela af skor på fötterna. — RÄDDNINGSGÖRDEL VID ELDSVÅDOR bar blifvit uppfunnen af M:r Thomson i London, der man nyligen anställt försök med maschinen, hvilken befunnits ändamå!senlig. Den är ämnad att appliceras utanför det antända huset, och är sålunda användbar för ett helt qvarter. Trrättningen rymmes i en låda, 5 fot och 4 tum hög; 47 tum vid, samt 6 fot djup, hvilken innehåller en 40 fots repstege jemte säkerhetsbältet. Det uppgifves att en ensam person kan från denna låda upplöra repstegen 20 alnar högt från marken, fastgöra den, stiga upp och vända tillbaka med en person på sina armar, alltsammans inom en minuts tid. Försöket, som anställdes vid Wellingtonstreet, öfvervars af flora personer, hvilka intyga maschinens användbarhet. Uppfinnaren har tagit patent derpå. (Läzcbibliotheket.)

26 januari 1844, sida 4

Thumbnail