Aftonbladet – 24 januari 1844, sida 2

och skadliga framfarande, och vill veta mina undersåter skyddade för dem. Blygsamt invände fremlingen: Ditt rike, 0 konung, sträcker sig icke öfver grafvarne, och de döda hafva uppbört att vara dina undersåter. — Hvad skall det heta? frågade konungen. -— Mina anklagare hafva förklarat denna min sjuke för död och låtit lägga honom till liken. Alltså må icke de, men väl dina dödgräfvare göra mig honom stridig. — År det sannt? frågade konungen läkarne, och dessa tego. Nå väl, återtog han och vände sig till fremlingen, du har försvarat dig väl, man kan ej lätt blifva dig qvitt. Hvad viljen j med den mannen? fortfor ban till läkarne. — Nådigste herre, begynte lifmedikus, tillåt mig ställa tvenne frågor till denna fremling, huruvida han är en studerad och höglärd herre. — Fråga, lifmedikus! sade konungen leende. Jag går i borgen för, att ni får dugtiga svar. Lifmedikus gnuggade förnöjdt hönderna och började: Nå väl, säg mig då, ni fremmande herre der borta, känner ni Hippokrates, vet ni, när och hvar han kar lefvat, och hvad han bar skrif--. (Forts. följer.) RENEE