; — Eogelska tidningen Spectator innehåller åtskilliga anmärkningar öfver presidentens i; Förenta Staterna, hr Tylers, budskap till kongressen. Efter att hafva fästat uppmärksamheten på det predikoaktiga i adressens början samt den konventikelhållning, som deri ådagalägges, framställes den åsigt, att denna statshandling bestyrker den gamla fördomen emot män, som mycket orda om sin religiositet, i thy att detta aldrafrommaste presidentsbudskap äfven synes den engelske artikelförfattaren vara ett det mest omoraliska. Om Oregondistriktet, säger han, talar presidenten i en ton, som de mest förhärdade europeiska diplomater knappast i. ett vanligt samtal sinsemellan skulle våga antaga. Presidenten råder rent ut de Amerikanare, som vilja taga i besittning det omstridda gebietet, att dervid låta. sig åtföljas af militärmakt. Icke mot Indianerna, utan mot de en.elska undersåtarne, som bo ifrån Columbia ända till ryska gränsen i norden af Amerika, skola hans militärposter agera. Förenta Staternas förste embetsman råder inför hela verldens ögon sina landsmän, under det ban uppehåller den engelska regeringen med skenbara underhandlingar, att begagna tillfället att intaga landet med vapenmakt. Trolösheten i detta råd kan endast jemmnföras med den andra trolösheten, att taga i anspråk hela vestkusten af Amerika ända. till 549 nordlig bredd: ty då Storbritannien erkände nordamerikanska föreningens sjelfständighet, antog kongressen Missisipp! såsom dess gräns i vester. Köpet af Louisiana var det första steg, hvarigenom unionen öfverhulvud erhöll land vester om Missisippi. Köpet kunde likväl icke gifva rätt till större landvidd, än den som Fransmännen egde, och aldrig hade de yrkat på någon besittningsrätt vester om Klippbergen. Då Spanien uppgaf sina anspråk på allt det land; somm låg nordligt om 429 nordlig lat., kunde det endast afträda hvad det sjelt egt, men ej något engelskt territorium; och fördraget derom angår sålunda endast Spanien. Detta gäller äfven för det föregifna Yördraget med Ryssland. Nämnde rike yrkar. ej besittningsrätt till några länder emellan 40 och 354 graderna, men fördragen derom emellan dessa makter, i hvilka England icke tagit någon del, kunna icke röra Englands anspråk. Det anspråk, som grundas på föregifvandet, att Columbiafloden upptäcktes af en Nordamerikanare, kap: ten Grey, låter sig icke försvaras. Grey upptäcks te ej landet, ty det var upptäckt långt förut och befanns upptaget på spanska kartor. Man har dessutom aldrig kunnat visa, att Grey tagit landet i besittning; och ett handelsfartyg kan icke en gång taga länder i besittning för sin regerings räkning. Besittningen togs af Cook, som kommenderade ett engelskt örlogsskepp, långt innan Grey anlände, och ännu en. gång af Vaucouver, just under det Grey var vid kusten. De ends sken af anspråk, som Förenta Staterna ega att åberopa, härleda sig från Lewis och Clarkes expedition och på Astors kolonisationsförsök derstädes Men äfven dessa äro icke fullt bevisande, ehuru man gerna kunde göra dem gällande, för att snar! och vänskapligt afzöra saken. Storbritannien hal