-Iför grefven, att detta löfte sedan icke alienast ble -louppfylldt, utan äfven, att då efter grefvens hem-Ikomst några månader sednare, han och redaktö5lren träffades, gjorde den sednare honom den I verkligen naiva frågan: hvad menade bror egentligen med den der brochyren?, — I anledning häraf anse vi oss skyldice lemna den förklaring öfver orsaken, hvarföre något utdrag icke kom att inflyta i Aftonbladet, att då brochyren först omnämndes och en recension deraf i en fransysk tidning infördes i Aftonbladet, väckte denna mycket intresse och efterfrågan af sjelfva -Iskriften, och föranledde någon att begära låna det -Jexemplar, som fanns i Aftonbladets byrå. Denne -Ihade sedan utan vårt tillstånd utlånat den till en -lannan, hvilket gjorde att den icke blef återlemnad förr, än några dagar före grefvens hemkomst, och under dessa dagar erbjöd sig icke något tillfälle för meddelande af utdrag deraf. I alla fall inneI båller detta lilla arbete så mycket intressant, att len öfversittning af några delar deribland visserliIgen ännu kunde läsas med nöje, och ifall grefven licke har något deremot, skole vi gerna genom lett sådant meddelande gälda den ännu innestående skulden. Hvad åter beträffar den särskilda Ifrågan hvad författaren egentligen menade med Ibrochyren, så är det nödigt att uppfatta den på lett sådant sätt, att den icke må missförstås, hvilket annars lätt kunde hända. Den frågandes meIning var nemligen ingalunda, att han ej insett förI fattarens ändamål med skriften, men endast att Ihan icke funnit sättet och planen till vinnande af Idetta ändamål nog bestämdt och praktiskt angifvet. Derföre, då grefven säger, att på en sådan fråga naturligtvis icke något svar kunde följa, så anse vi detta just bevisa, att frågan blifvit missförstådd och kunne icke finna annat, än att grefI ven skulle göra det allmänna en tjenst med att i detta afseende närmare utveckla sina tankar i sammanhang med de öfriga upplysningar han en gång tilläfventyrs kommer att lemna rörande det omtalta brefvet till Gen. Peace Society i London. Pag. 34 förekommer på ett ställe: Om Ir Hjerta blott bar tid att skära upp och läsa mer än en tredjedel af denna brochyrn — — etc. D2 med kursiv utmärkta orden i denna punkt hafva troligen tillkommit i anledning af en uppgift i Åttonde Breefvet af Den gamie bekanten, att han från Aftonbladsbyrån fått låna grefvens arbete pom Rätt och Reformp, hvilken bok i Atltonblatet varit omtalad med loford, och att en tredjedel af boken då, när den utlånades, funnits ouppskuren. Att denna riksvigtiga upplysning åstadkummit någon misslynthet bos författaren vilje vi icke tro, emedan den ofvannämnda hänvisningen derpå visserligen är gjord utan all harm; men för publikens skull, som af detta yttrande lätt kunde komma på den tanken, att Aftonbladets Red. lemnat en stor del! oläst af ett politiskt arbete, som den likväl rekommenderat hos läsaren, må det nu tillåtas oss erinra, att grefve Frölich, dels före arbetets tryckning hade haft den artigbeten att lemna L. J. Hjerta en betydlig del de:af till genomläsning i manuskript och deröfver begärt hans yttrande, dels också under arbetets tryckning tillåtit honom att få läsa det arkvis. Häruti lizg2r således en naturlig förklaring, hvarföre en del af det häftade exemplar, som utlåntes, kunde vara ouppskuren; och deraf behöfde icke OO OFPT dragas någon slutsats, att samma öde skulle träffa gretvens brochyr. Hvad för öfrigt det förstnämnda arbetet angår, så torde grefven tillåta oss jemväl påminna, att L. J. Hjerta, jemte erkännande af verkets många förtjenster, likväl framstölide samma anmärkning som grefven sedan sjelf framdragit såsom gjord af allmänbeten, nemligen att en del af publiken torde finna omfånget för stort och att de verkliga goda saker, som deruti innehållas, skulle vunnit en större cirkulation och lättare inträde, om författaren, i stället att göra det till en, visserligen ganska förtjenstfull och nyttig politisk encyklopedi, om vi så få säga, hade bebandlat de ämnen, som kunnat frånskiljas hvarandra, i flera särskilda skrifter och lagt hufvudsaklig vigt derpå att behandla hvardera i ett kort och populärt framställningssätt. (Slutet följer.) RER — Uti Götheborgs Handelstidning för d. 13 dennes, förekommer en insänd artikel angående polemiken om den Frölichska brochyren. Insändaren uppgifver anledningen hvarföre han vändt sig till Handelstidningen vara den, att Aftonbladet icke velat införa fortsättningen af en i JM 284, för d. 6 Dec, sistl. år befintlig artikel med rubrik: En liten efterskörd på Svenska Biets experimentalfält, för öfversättning från engelskan, ; och denna fortsättning utgör nu en del af artikeln i Handelstidningen, samt innefattar en detaljerad kritik öfver Svenska Biets sätt att på svenska öfverflytta den engelska öfversättningen af grefve Frölichs på franska skrifna bref till det s. k. General Peace Society i London. Med anledning af nyssnämnda uppgift om Aftonbladets vägran, anse vi oss skyldige yttra ett par ord, på det icke orsaken till denna vägran må skrifvas på räkningen af den ryktbara rupluren, som grefve Frölich anser vara provocerad af Aftonbladet — — så palpabelt som möjligt. Förhållandet var nemligen, såsom äfven förut till någon del, fastän icke fullständigt är upplyst, att då Biet framkom med sin, genom öfversättningsfel och derpå grundade insinuationer, försåtliga attack emot grefve Frölich, erbjödo vi oss icke allenast att i Aftonbladet lemna rum för z Md AP — OF ons LL Pp Pr